Sol och vuxna

Malignt melanom, en form av hudcancer, är den främsta risken vid för mycket sol i kombination med ökad känslighet.

Det är det totala antalet soltimmar i livet som ligger till grund för om vi drabbas av hudcancerformen malignt melanom. Det innebär att vi kan ”spara” huden från fortsatt solbelastning, för att inte ytterligare åldra huden och öka risken för hudcancer.

Malignt melanom har i Sverige ökat från 300 fall till 1600 fall per år sedan 1950-talet, till följd av den typ av periodisk och intensiv solexponering som blev populär under början av 1900-talet.

Malignt melanom utvecklas successivt, efter många år av kraftiga exponeringar i solen. De första symptomen uppträder i allmänhet efter 30-40 år. Malignt melanom kan uppträda i alla åldrar men är mycket sällsynt hos barn.

Ungefär hälften av fallen av malignt melanom uppträder före 55 års ålder och ungefär 30 procent före 45 års ålder.

De mer godartade hudtumörerna, så kallade basaliom, har ökat ännu kraftigare än malignt melanom och förorsakar många operationer med missprydande ärr, i synnerhet för huvud- och halsområdet.

Varför har malignt melanom och andra hudtumörer ökat i Sverige?

Semesterlagen, då med två veckors semester, lagstadgades i Sverige 1938 och därefter har semestern i Sverige ökat med ungefär en vecka var tionde år, fram till vår nuvarande fem veckor långa semester.

Detta har gett oss ökade möjligheter till "strandliv". Vi åker till kusten eller på charterresa till soliga länder och får periodvis kraftigt ökad solstrålning mot huden, något vi idag vet ökar risken för att utveckla malignt melanom. Detta gäller även för det ickedödliga, men ofta missprydande, basaliomet.

En långsamt tilltagande solbränna, som till exempel utomhusarbetare får vid dagliga vistelser i solen, ökar däremot inte risken för malignt melanom. Risken att skada huden är med andra ord störst då vi snabbt och på kort tid vill bli bruna. Då vi under några få semesterveckor utsätter vi vår bleka hud för solens strålar och huden blir röd, svidande och fjällande innan vi hunnit utveckla en skyddande solbrunhet.

Hur farlig är uttunningen av ozonskiktet?

Ozonskiktet är ett gasmoln som omsluter jorden i stratosfären och är tunnast vid jordens syd- och nordpol. Ozonskiktet skyddar främst mot merparten av UVB-strålningen, medan UVA är mer oberoende av ozonets tjocklek. En medeluttunning på 1 procent av ozonskiktet ger 2-3 procent mer UVB. Vi kan inte alls känna av dessa förändringar.

Ozonskiktets variationer har i Skandinavien inte haft någon nämnvärd betydelse för soldosen och utvecklingen av hudcancer. I andra delar av världen kan dock förändringar i ozonlagret få större betydelse, som i exempelvis Australien som redan har stark solstrålning och ett relativt tunt ozonskikt.

Tillfälliga 10-procentiga förtunningar är ganska vanliga över Sverige men lyckligtvis sker detta när solen ändå är svag, under vinter och tidig vår.

Sverige hade 1993 en tillfällig 40-procentig uttunning, vilket gav oss en UVB-mängd motsvarande en normal dag i Paris under den tiden av året. Stora delar av Sverige var vid denna tidpunkt molnigt och det hela fick ingen betydelse för vår UVB-mängd på huden.

Ozonskiktet är viktigt för allt liv på jorden och det är viktigt att det skyddas på alla sätt. På kort sikt har dock våra solvanor och den faktiska solexponeringen en mycket större betydelse. På längre sikt, för våra barn och senare generationer, får påverkan på ozonskiktet större betydelse och vi hoppas att den negativa trenden skall vända.

När får vi skador i huden från solen?

Vi får den största soldosen under den känsligaste perioden av vårt liv, som barn och i unga år. Man beräknar att vi får mer än 80 procent av våra solskador i huden redan före 18 års ålder. Detta beror till stor del på att barn leker långa perioder i solen och har svårt att själva skydda sig mot solen.

Den totala mängden sol före 18 års ålder anses variera mellan 40 procent och 80 procent av den sol vi får på oss under vår livstid. Under vårt vuxna liv fyller vi sedan ofta medvetet och kontrollerbart på skadan från UV-ljuset genom, i de flesta fall, frivillig vistelse i solen. Summan av dessa skador kan sedan ligga till grund för en hudcancer hos den vuxne eller äldre individen.

Orsakar solarier hudcancer?

Solarier som används i Sverige är konstruerade så att de inte kan ge mer UV-strålning än solen själv och är därför heller inte farligare. Ofta solar dock samma personer både i naturlig och konstgjord sol och tillsammans vilket höjer risken för hudproblem.

Det är också viktigt att känna till att solarium inte ger tillräckligt skyddande pigment och förberedd hud inför solresor.

Personer som har soleksem kan dock ibland ha nytta av en tids försiktigt solariesolande inför sommarsemestern. Personer under 18 år bör dock helt undvika solarier, förutom de individer som av läkare ordinerats ljusbehandling.

Vad har solen för betydelse hos vuxna människor?

En betydligt mindre, men inte betydelselös, roll för cancerutvecklingen i huden spelar den vuxnes solvanor.

Det är bevisat att den som solar "topless" ökar risken för malignt melanom på de känsliga områden som traditionellt varit skuggade delar av kroppen.

Sammanfattningsvis anses en ökade soldoser som vuxen bidrar till utvecklingen av malignt melanom. Kombinationen med tidigare skador i hudcellerna kan alltså få "bägaren att rinna över".

Den viktigaste kunskapen

Den allra viktigaste kunskapen, och detta är alla i hela världen överens om, är att barn ska skyddas mot solen.

Därför ska vi vuxna koncentrera oss på betydelsen av solens påverkan på barn och ge nästa generation bättre förutsättningar genom förändrade solvanor.

Även vuxna kan använda alla de skyddsmetoder mot solen som vi rekommenderar till barn - både för att skydda sig själva mot solen och för att föregå med gott exempel. På så sätt kan vi hoppas på en omvärdering av solen och solvanorna redan från barnsben.

Hur skyddar jag mig då från solen?

Först ska sägas att det ur exponeringsgrad inte spelar någon roll om vi ligger och solar, spelar fotboll, seglar, golfar, hänger tvätt eller promenerar. Det är därför alltid aktuellt att skydda sig mot solen. Ett vanligt missförstånd som läkaren stöter på är - "men jag har ju aldrig solat i hela mitt liv!". Man kan mycket väl bränna sig ändå!

Det viktigaste att tänka på, är att på morgonen smörja in alla delar av kroppen som kan nås av solen under dagen med tillräckligt hög solskyddsfaktor - även när man planerar en dag i solen som inte utgår från en strandvistelse.
 
Täck även in områden som är "klädda". Solkräm skall läggas på rikligt och insmörjningen ska upprepas efter svettning och badning - ofta kan detta innebära varannan timme. Krämen ska vara så vattentålig som möjligt.
 
Tillfälle att hitta skugga skall alltid finnas - helst möjlighet att gå inomhus eller under tak.

I stora delar av världen planterar man träd inte bara för att det är vackert utan för att medvetet öka möjligheterna till solskydd. I det solstarka Bangkok har man till exempel under de senaste åren ökat stadens trädbestånd med 50 procent.

 Vilken solskyddsfaktor ska jag välja för bästa skydd?

I princip skall man alltid använda hög solskyddsfaktor - 15 eller mer - om man använder solskyddspreparat för att spara huden från solskador.

Man får alltid soldoser tillräckligt ofta, korta tider och ofrivilligt, som ger en viss solbrunhet så småningom.

Handla gärna solskyddspreparat i Sverige och på apotek för att få bästa information - utvecklingen går hela tiden framåt och nya produkter tillkommer.

Man delar upp solskyddspreparaten i UV-absorberande och UV-blockerande (reflekterande).

De flesta preparat tillhör gruppen absorberande och har då bäst skydd mot UVB-strålningen, som är den farligaste. De kan tillverkas på många olika sätt och i kombinationer. Den viktigaste fördelen med dessa preparat är att de är lätta att sprida ut på huden och inte syns eller känns. Nackdelarna är dess osäkerhet när det gäller att blockera UVA-strålningen - som också är svårare att mäta.

Det är svårare att hitta kemiska föreningar som blockerar UVA-strålningen och inte snabbt bryts ned och förlorar sin effekt.

En annan nackdel med de absorberande preparaten är att de i olika omfattning kan orsaka irritation eller allergi i huden.
Användaren kan därför pröva preparatet på underarmen några dagar för att om man tål just den sorten.

Det kan diskuteras om det tillför några stora fördelar att blanda blockerande och absorberande ämnen. För att skydda mot UVA måste nämligen mängden titan och zink vara tillräckligt stor.

Till de säkrare solpreparaten hör de som är titan/zinkoxidbaserade och reflekterande. De är pålitliga och dessutom stabila med liten risk för allergier. Ibland kan de vara lite obekväma att sprida ut på huden och ha något sämre kosmetik - de kan synas lite (något vit yta).

Zinkpasta på kinder, näsa och andra utstickande hudområden är ett utmärkt skydd. Dessa passar också vid vistelse på hög höjd där UV-strålningen är starkare, till exempel vid skidresor, där särskilt underläpp, näsa, panna och öron är utsatta.

Hos både män och kvinnor skall hårbotten skyddas - men det får av praktiska skäl ske med keps, sjal eller hatt.

Vilken tid på dagen är solen som starkast?

En tumregel är att solen lyser starkast mellan kl 11-15, både i Sverige och utomlands. Det är då lämpligt att planera för andra aktiviteter än utomhuslekar eller att hålla sig i skuggan. Detta gäller även och under tiden juni-augusti i Sverige.

Andra faktorer att tänka på är att sand, snö, vatten och sol reflekterar och ökar solens strålning. UVB-strålningen ökar med 12 procent per tusen meters höjd över havet, vilket har betydelse i alperna och fjällen. Även soldis ger kraftig sol liksom fjuniga moln. Vatten skyddar inte mot solen strax under ytan.

Hur kan jag skydda mig mot solens strålar?

  • Planera för möjligheter till vila i skugga. Skugga från träd ger delvis ett skydd. Parasoll kan tas med överallt.
  • Tätt vävda och täckande, men ventilerande kläder - inte så varma att de måste tas av i värmen. Lin är till exempel ett utmärkt material. Tänk på att en våt T-shirt har bara halva solskyddet jämfört med en torr.
  • Huvudbonad med skärm eller brätte
  • Långärmad T-shirt, samt ev. långbenta badbyxor och hela baddräkter till kvinnor vid bad.
  • Badvänliga täckande kläder skyddar också mot skrubbsår och maneter. Byt till torrt på land. Även våtdräkt är ett gott skydd. Flytväst ger skydd vid ex.snorkling.

Vad ska jag göra om jag ändå har bränt mig i solen?

Det går inte att avgöra om solstrålningen är stark eller inte när vi vistas i solen, huden kan bara registrera solens värme. Vid lite blåst och svalka märks inte ens denna värme. Tidiga juni känns ju svalare än sena augusti även om UV-strålningen är lika stark.

Symptomen på att man bränt sig är att huden svider och rodnar. Detta sitter i några dygn, men man märker det först från cirka 6 timmar efter solexponeringen. Ibland kan vätskefyllda blåsor uppstå. Efter några dagar torkar dessa upp och fjällar av.

Undvik ytterligare solkontakt under en vecka, skydda med rena och mjuka bomullskläder, försök hålla dig i skugga och sätt på rikligt med solskyddspreparat när solen inte kan undvikas. För att lindra: Badda med apotekets kylbalsam. Man kan också badda med kallt vatten eller alsollösning. En våtkall mjuk bomullshanduk kan lindra i 5-10 minuters intervall.

När skall läkare kontaktas?

Om stora hudområden är drabbade, med rodnad, svår sveda och blåsbildning, bör man samråda med sjukvårdskunnig person och vid behov söka läkarvård.

Om läkare finns tillgänglig kan man vid svår sveda och blåsbildning ordineras att sätta på en stark kortisonkräm vid ett par tillfällen. Smörj med fuktkräm när huden fjällar. Skydda väl från sol i en vecka.

Solsting

Sosting är ett allvarligt tillstånd som kan drabba de som överhettats och fått för lite vätska under en varm dag.

Symptomen är yrsel, förvirring, temperaturstegring och mag-tarmsymptom som kan förväxlas med turistdiarré. Det tillstånd är inte direkt relaterat till solstrålning utan värme och vätskebrist. Tillståndet kan bli mycket allvarligt och ska behandlas med vätska, nedkylning och snabb läkarvård.

Solsting undviks genom stort intag av vätska och möjligheter till svalka.

Om du kissar sällan och urinen är ordentligt gul så dricker du för lite. Tag alltid med flera liter vatten och drick ofta.

När skall födelsemärken undersökas?

Hos vuxna finns risken att ett malignt melanom uppstår i ett tidigare friskt nevus, som börjar ändra utseende till färg, form och storlek. Nytillkomna fläckar skall undersökas av läkare om de blir större än 6 mm, är oregelbundet avgränsade, har flera och växlande färger av brunt, svart och ljusbrunt - ibland rödbrunt och vitt, om kanten är oregelbunden och växlande och om förändringen fortsätter att växa.

Hur behandlas malignt melanom?

Andelen som botas från malignt melanom har ökat betydligt och de allra flesta patienter botas idag med en relativt enkel operation, där några centimeter hud avlägsnas av en kirurg. Mer än 80 procent botas på detta sätt och följs därefter upp med läkarkontroller. De allra tidigast upptäckta och tunna maligna melanomen botas i det närmaste till 100 procent om de snarast opereras bort.

Lär av misstagen. Trots allt är solen en glädjebringare. Ett och annat "bränntillfälle" kan naturen klara av och läka ut utan men.

Uppdaterad den: 2006-06-13

Författare: Jan Lapins, specialistläkare, hud och Johan Heilborn, specialistläkare, hud