Kärlkramp (Angina pectoris)

Kärlkramp (angina pectoris på latin) känns ofta som en tryckande, kramande smärta över bröstet. Smärtan kan stråla ut i ena eller båda armarna, halsen, käke eller ryggen. Även plötslig andfåddhet är vanligt.

Varför får man kärlkramp?

I de allra flesta fallen är det förkalkning i hjärtats kranskärl som är orsaken till kärlkrampen. Kranskärlen ska förse hjärtats muskulatur med blod, som innehåller syre och näringsämnen (och transporterar sedan bort koldioxid och restprodukter). Åderförkalkningen medför att kranskärlen blir för trånga, vilket leder till att hjärtat får för lite blod, särskilt när kraven på hjärtarbetet ökar. Hjärtat får då för lite syre, och detta ger upphov till smärtor i hjärtat – kärlkramp (angina pectoris).

Övriga orsaker:

  • Kärlkramp kan förvärras av andra sjukdomar, som till exempel blodbrist, ökad ämnesomsättning (giftstruma) eller av sjukdomar i hjärtats klaffar.
  • Dessutom kan man ha en sorts kramp eller spasm i kranskärlen utan att ha åderförkalkning i dessa (spasmangina).

Riskfaktorer

Åderförkalkning drabbar alla, mer eller mindre. Den börjar i tjugoårsåldern och tilltar med åldern. Många kända riskfaktorer finns som ökar förekomsten av åderförkalkning:

  • Rökning
  • Åderförkalkning i familjen (ärftlighet)
  • Manligt kön
  • Diabetes typ 1 och typ 2
  • Högt blodtryck
  • Hög kolesterolhalt i blodet
  • Övervikt, särskilt bukfetma
  • Stress
  • För lite motion

Symtom

Tryckande, stramande känsla i bröstet. Oftast i samband med ansträngning eller psykisk stress. Även kall väderlek och blåst kan utlösa symtomen. Eventuellt strålar smärtan ut i armarna, käken, halsen, tänder, öron, mage eller mellan skuldrorna. En strypande känsla kan uppstå runt halsen. Andningssvårigheter, som kanske uppstår plötsligt. Skuldra, arm, armbåge och hand (oftast vänstra) kan kännas tyngre än vanligt.

Vad kan jag själv göra för att förebygga kärlkramp/åderförkalkning?

  • Överväg om du har några av de nämnda riskfaktorerna.
  • Om du röker - sluta!
  • Se över kosten. Ät frukt och grönsaker, undvik snabba kolhydrater och mättat fett.
  • Försök att minska i vikt om du är överviktig.
  • Motionera, 30 minuters daglig promenad räcker långt.
  • Sköt din diabetes och din blodtrycksbehandling om du lider av dessa sjukdomar.

Hur ställer läkaren diagnosen?

Diagnosen ställs ofta utifrån de typiska symtomen, ett elektrokardiogram (EKG) och den omedelbara verkan av nitroglycerin under tungan.

Utöver detta kan läkaren ordinera ett arbetsprov på motionscykel eller löpband. Detta prov kan oftast avgöra om smärtorna kommer från hjärtat. Undersökningen görs på sjukhus (klinisk fysiologisk avdelning) eller specialistmottagning.

I vissa fall undersöker man hjärtats kranskärl direkt. Dessa undersökningar görs på sjukhus, då man efter injektion av kontrastvätska i kranskärlen kan se kranskärlen på röntgen.

Ibland görs en ultraljudsundersökning av hjärtat (ekokardiografi). Undersökningen visar hjärtmuskelfunktionen och hjärtklaffarnas funktion.

Sjukdomens utveckling

Kärlkramp kan i vissa fall utveckla sig till en blodpropp i hjärtats kranskärl (hjärtinfarkt). Dessutom kan hjärtsvikt uppstå, vilket medför att ansamling av vätska i kroppen på grund av försämring av hjärtats pumpförmåga. Störningar i hjärtrytmen kan uppstå. Man kan minska risken för framtida komplikationer genom att återskapa tillräcklig blodtillförsel till hjärtmuskulaturen. Detta kan göras med ballongvidgning eller by-pass-operation.

Det finns två typer av kärlkramp, stabil eller instabil. Som namnet antyder håller sig den stabila kärlkrampen/anginan oförändrad över tid, medan kärlkramp som uppstår redan efter lätt ansträngning, eller till och med i vila, kallas instabil. Den instabila kärlkrampen kan bero på begynnande hjärtinfarkt, och behöver därför kontrolleras på sjukhus direkt.

Vad kan läkaren göra?

  • Först och främst kan läkaren hjälpa dig med att hitta och eventuellt minska dina riskfaktorer och ge råd om livsstilsförändring.
  • Erbjuda relevant medicinering.
  • Hänvisa dig till fler undersökningar hos en hjärtspecialist om detta anses nödvändigt.
  • Behov kan finnas för en ballongvidgning i dina kranskärl eller att du genomgår en by-pass-operation, där man, genom nya kärl på hjärtat, kopplar blodet förbi de åderförkalkade ställena på kranskärlen.

Medicinsk behandling

  • Acetylsalicylsyra (milt blodförtunnande), som till en viss grad förebygger blodproppsbildning.
  • Nitroglycerin (utvidgar kärlen), tabletter eller spray för behandling av kärlkrampsanfall.
  • Långtidsverkande nitroglycerin förebygger anfall på sikt.
  • Betablockerare sänker blodtrycket och gör att hjärtat slår långsammare, vilket minskar hjärtats syrebehov.
  • ACE-hämmare eller kalciumflödeshämmare gör bland annat så att kärlen vidgar sig och sänker ett högt blodtryck.
  • Kolesterolsänkande läkemedel, som sätts in utifrån en bedömning av den totala risken att få hjärtinfarkt, inte bara utifrån kolesterolvärdet.

Uppdaterad den: 2014-11-04

Författare: Sabine Gill, läkare och Steen Dalby Kristensen, överläkare

Uppdaterare: Steen Jensen, kardiolog och överläkare, Blekingesjukhuset, Karlskrona