Var du bor påverkar hjärtprognosen
– Även om vi ännu inte vet varför prognosen för män med förmaksflimmer är sämre i områden med låg social status talar våra resultat för att primärvården i sådana områden bör tilldelas mer resurser för att motverka denna ojämlikhet, säger forskaren Axel Carlsson, verksam vid Karolinska institutet och Uppsala universitet, till Upsala Nya tidning.
Den svenska studien har genomförts inom ett projekt som letts från Lunds universitet. Totalt deltog över 12 000 patienter med förmaksflimmer vid 75 olika vårdcentraler som är belägna i hög-, mellan- eller lågstatusområden. Områdesindelningen baserades på invånarnas utbildning och inkomster.
Forskarna följde patienterna uppemot fyra år och kunde se att närmare var tionde man i studien dog. Dödligheten var närmare 50 procent högre bland männen som hade låg utbildning eller låg inkomst, jämfört med deltagarna som hade akademisk bakgrund och höga inkomster. Resultatet visade även att männen med förmaksflimmer, som levde i områden med lägre social status, var yngre när de dog av sin hjärtsjukdom i jämförelse med männen i högstatusområden.
Får inte tillgång till behandling
Forskarna kunde även se att patienterna som bor i lågstatusområden i mindre utsträckning får tillgång till rekommenderad behandling med blodförtunnande medel.
– Det är förstås viktigt att läkarna följer rekommendationerna. Samtidigt visar våra nya analyser att denna ojämlika förskrivning av blodförtunnande medicin inte kan förklara den förhöjda dödligheten bland män med förmaksflimmer som bor i lågstatusområden, säger Axel Carlsson till tidningen.
Resultatet från den nya studien är i linje med tidigare studier som visar att hjärtprognosen påverkas av var du bor.
– Det är viktigt att läkare inom primärvården är medvetna om att deras patienter redan i utgångsläget kan ha en sämre prognos. Det innebär att det kan vara extra viktigt att tidigt upptäcka om de också har andra försvårande sjukdomar, som diabetes och högt blodtryck, och se till och noga följa att de får rekommenderade behandlingar och genomför livsstilsförändringar som kan förbättra prognosen, säger Axel Carlsson.
Studien har publicerats i tidskriften International Journal of Cardiology.
Vad tänker du om resultatet? Blir du förvånad? Kommentera gärna direkt under artikeln.
Kommentera denna artikel
Var ligger alla lågstatusområden någonstans?
Vi kanske ska störa vården för högstatus och mellanstatusvården, ända tills det blir exakt lika rättvist vård för ALLA?
Kapitalisterna behöver inte belasta vården, de har fler
möjligheter att tillvarata...
Det är inte vårdpersonalens fel i detta och i en massa andra fall. Det är våra politiker som lurar av oss pengar med höga skatter med löften om bästa sjuk- och åldringsvård. När man sedan kommer och skall inkassera vad man betalat för finns inte pengarna. Dem har de delat ut till andra grupper i samhället för att få röster i nästa val och behålla sina bekväma ministerfåtöljer.
Till deras sjukvård finns det dock alltid pengar.
Nej dess värre är jag inte ett dugg förvånad.
Jag har varit medveten om klass skillnader inom all vård länge.
Tex fick min mor en stroke på juldagen 2014. Alla vet väl idag? Att minuter spelar avgörande roll!!! Att man genast sätter in behandling. Så skedde inte på Östra sjukhusets akutmottagning. Trots att hon inkom med ambulans. Trots att hon sluddrar utan att märka detta själv. Trots att ena mungipan hängde.
Hon fick ligga på en bår i en gång. I ca 6-8 timmar.
Självklart!! Fick hon bestående hjärnskador! Min lilla mamma lever. Men ändå! Förlorade jag min snälla kloka lilla mor.
Hon är numera som ett litet barn. Och kan knappt klara något själv.
Min självständiga duktiga mamma...
Som även fått grava problem med minnet.
Min mamma som hade rikt ordförråd har nu AFASI. Och ingen sjukdomsinsikt. Men ändå är hon ledsen för hon märker att hon inte är som förut. Att allt inte är som förut.
Min älskade lilla mamma ligger å grubblar sig till söms å säger ja önskar allt var som det var innan stroken...
FY Fan!!! Rent ut sagt! För den här vedervärdiga totala förfall av vård!
Hur kan de sköterskor å de läkare som jobbade den dagen se sig själva i spegeln?!
Jag hoppas de blir sjuka en dag å blir likadant behandlade!!! Eller att deras anhörig fick likadan "vård "!
Nej dess värre är jag inte ett dugg förvånad.
Jag har varit medveten om klass skillnader inom all vård länge.
Tex fick min mor en stroke på juldagen 2014. Alla vet väl idag? Att minuter spelar avgörande roll!!! Att man genast sätter in behandling. Så skedde inte på Östra sjukhusets akutmottagning. Trots att hon inkom med ambulans. Trots att hon sluddrar utan att märka detta själv. Trots att ena mungipan hängde.
Hon fick ligga på en bår i en gång. I ca 6-8 timmar.
Självklart!! Fick hon bestående hjärnskador! Min lilla mamma lever. Men ändå! Förlorade jag min snälla kloka lilla mor.
Hon är numera som ett litet barn. Och kan knappt klara något själv.
Min självständiga duktiga mamma...
Som även fått grava problem med minnet.
Min mamma som hade rikt ordförråd har nu AFASI. Och ingen sjukdomsinsikt. Men ändå är hon ledsen för hon märker att hon inte är som förut. Att allt inte är som förut.
Min älskade lilla mamma ligger å grubblar sig till söms å säger ja önskar allt var som det var innan stroken...
FY Fan!!! Rent ut sagt! För den här vedervärdiga totala förfall av vård!
Hur kan de sköterskor å de läkare som jobbade den dagen se sig själva i spegeln?!
Jag hoppas de blir sjuka en dag å blir likadant behandlade!!! Eller att deras anhörig fick likadan "vård "!
Var finns kvinnorna i undersökningen??
Inga har kommenterat på denna sida ännu