Metabola syndromet

Det metabola syndromet är inte en sjukdom i sig utan ett samlingsnamn för riskfaktorer som kan leda till diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, såsom hjärtinfarkt och stroke. Tillståndet är kraftigt ökande i hela världen och är starkt kopplat till den epidemiska ökning av övervikt och diabetes som för närvarande pågår, i kombination med fysisk inaktivitet.

I det metabola syndromet ingår (enligt en modifierad tolkning av de många olika definitioner som finns):

Insulinresistens 

Detta innebär att det finns ett "motstånd" mot insulin i kroppens organ (till exempel i fettväv och muskler). Detta medför att bukspottkörteln kompensatoriskt producerar mer insulin, vilket leder till förhöjda nivåer av insulin i blodet. Dessutom utvecklas ofta efter en tid förhöjda blodsockernivåer när bukspottkörteln inte längre förmår att öka produktionen av insulin för att kompensera insulinresistensen. I många fall leder detta så småningom till diabetes typ 2

Förhöjda (förändrade) blodfetter

De störningar i blodfetter som uppkommer omfattar oftast förhöjda triglycerider och sänkt HDL-kolesterol (det "goda" kolesterolet). Ibland stiger dessutom nivån av LDL-kolesterol (det "onda" kolesterolet).

Högt blodtryck

Förhöjt blodtryck (hypertoni) är en del av syndromet, och föreligger då blodtrycket är lika med eller över 130/85 mmHg.

Övervikt

Övervikt definieras som ett BMI-värde över 25, midjeomfång större än 102 centimeter för män och 88 centimeter för kvinnor.

Det har diskuterats huruvida andra rubbningar i ämnesomsättningen, som ofta ses hos dessa personer, också ska räknas in i syndromet. Hit räknas exempelvis mikroalbuminuri (spår av protein i urinen) samt rubbningar i blodets levringsförmåga som medför en ökad benägenhet att bilda blodproppar.

Rekommendationer för midjemått, för att undvika ökad hjärt-kärlrisk vid bukfetma

Kvinnor
Under 80 centimeter = Bra
Mellan 80-88 centimeter = Se upp
Ã�ver 88 centimeter = Hälsorisk (fetma)

Män
Under 94 centimeter = Bra
Mellan 94-102 centimeter = Se upp
Ã�ver 102 centimeter = Hälsorisk (fetma)

Varför uppstår metabola syndromet?

Enligt den rådande hypotesen orsakas detta av en kombination av för stort kaloriintag (för mycket och/eller fel sorts mat) och för lite fysisk aktivitet, både aktiv träning och vardagsmotion. Kanske är det så att de mekanismer i kroppen som ger upphov till det metabola syndromet är en kvarleva från stenåldern då det rådde omvända förhållanden, det vill säga svält (kaloribrist) och en hög fysisk aktivitet.

Stenålderskroppen var inställd på att spara energi, det vill säga att lagra energin i form av fett tills den behövdes (till exempel under svältperioder under vintern). I dag, när det istället råder ett överskott på energi, har dessa energisparande mekanismer som hjälpte våra förfäder att överleva perioder av svält förbytts till sin motsats och i stället blivit en nackdel.

Hur märks metabola syndromet?

Ett problem är att metabola syndromet under många år inte ger några egentliga symtom. Eftersom sjukdomsförloppet är långsamt kan det gå flera år innan det upptäcks, vanligen genom blodtrycks- eller blodprovskontroll av annan anledning. Då kan åderförkalkningsprocessen redan ha skadat viktiga blodkärl, till exempel hjärtats kranskärl och pulsådrorna i hjärnan. Ofta diagnostiseras således metabola syndromet efter det att personen fått sin första hjärtinfarkt eller stroke.

Vad bör man vara uppmärksam på?

  • Om andra i familjen har eller har haft diabetes typ 2, blodfettsrubbningar, högt blodtryck, stroke, hjärtinfarkt eller kärlkramp.
  • Om man är överviktig, speciellt bukfett.
  • Om man har för högt blodtryck, förändrad fetthalt i blodet framför allt höga triglycerider och lågt HDL-kolesterol (”goda” kolesterolet) eller blodsockervärden som varit på gränsen till förhöjda (gäller både i fasta och efter måltid).
  • Om man haft hjärtinfarkt eller stroke.

Vad kan man göra för att undvika metabola syndromet?

  • Rör på dig regelbundet, all form av fysisk aktivitet är av godo!
  • Undvik att bli överviktig!
  • Undvik rökning!

Hur ställer läkaren diagnosen?

Genom att mäta blodtryck, samt nivån av glukos (blodsocker) och fetter i blodet. Det metabola syndromet är dock inte någon "diagnos" i egentlig mening, utan snarast en ansamling av riskfaktorer för att senare utveckla typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Tänkbara komplikationer

  • Åderförkalkning och därav slaganfall (stroke) och hjärtsjukdomar som kärlkramp och hjärtinfarkt.
  • Diabetes.
  • Njursjukdomar.
  • Ögonsjukdomar.
  • Vissa cancerformer (prostatacancer och bröstcancer).

Vilken medicin ges till patienter med metabola syndromet?

Viktigast är livsstilsförändringar (det vill säga kost, motion och rökstopp) som är centrala, både för att förebygga och behandla det metabola syndromet. Genom att påverka sin livsstil kan man, mer eller mindre, undvika behovet av läkemedel.

Om man inte lyckas förändra sitt sätt att leva tillräckligt kan viktminskande läkemedel (Xenical) behöva tillgripas i vissa utvalda fall. Likaså kan blodtrycksförhöjning behöva regleras med blodtryckssänkande medicin, förhöjda blodfetter med kolesterolsänkande läkemedel (statiner) och så vidare. Om syndromet lett till utvecklandet av typ 2-diabetes blir förstås behandling av detta tillstånd aktuellt.

Om man redan drabbats av stroke, hjärtinfarkt eller kärlkramp blir även andra läkemedel aktuella, till exempel acetylsalicylsyra, betablockerare och nitroglycerin.

Är du sjukvårdspersonal?
Läs mer om metabola syndromet på NetdoktorPro »
Hitta ICD-10/diagnoskod för metabola syndromet »