Fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens)

Smärta i ett eller båda benen vid promenad är det typiska symtomet vid claudicatio intermittens, som förorsakas av försämrat blodflöde i benens pulsådror på grund av åderförkalkning, ateroskleros. Att symtomet fått namnet ”fönstertittarsjuka” beror på att den som drabbats gärna tittar in i ett skyltfönster, när så är möjligt, eftersom smärtan lindras om man stannar upp.

Den latinska benämningen ”claudicatio” betyder egentligen ”hälta”, och förklaras av att många börjar halta då smärtan kommer.  I en del länder kallar man tillståndet ”rökarben”, vilket beskriver den största riskfaktorn för att drabbas av såväl smärta i benen som andra symtom på ateroskleros (som i på sikt kan leda till bröstsmärtor, hjärtinfarkt och stroke).

Ett begrepp är också benartärsjukdom, som inte bara innefattar claudicatio (detta namn används fortsättningsvis) utan också kritisk ischemi, dvs en än mer försämrad blodförsörjning och därmed syrebrist, där patienten får smärtor redan i vila och kan utveckla sår och kallbrand.

Orsaker

Benartärsjukdom finns hos ca 15-20 procent av personer över 70 år. Omkring sju procent har typiska claudicatiosymtom, en mindre andel har kritisk ischemi, medan övriga antingen har symtom som inte är helt typiska eller andra tecken till försämrad blodcirkulation i benen. Män drabbas oftare än kvinnor, men i högre åldrar sker en ”utjämning” mellan könen. Som redan nämnts är det stora flertalet patienter rökare eller har varit rökare. Diabetes är också en riskfaktor, liksom högt blodtryck och förhöjda blodfetter.

Symtom

Den helt typiska sjukdomsbilden är smärta i vadmuskulaturen under promenad. Smärtan förvärras och patienten måste så småningom stanna. Smärtan släpper ganska snabbt, men återkommer då promenaden fortsätter. Samma typ av smärta kan drabba låren, skinkorna, till och med ryggslutet. Smärtlokalisationen beror på var förträngningarna i pulsådrorna sitter – ju högre upp, desto högre belägna smärtor.

Några får inte dessa typiska smärtor, men på motsvarande vis återkommande trötthet och kanske domningar i benen. Andra åter har egentligen inga symtom från benen, men man kan likväl mäta en försämrad blodcirkulation. Det rör sig ofta om personer som pga annan hjärt-kärlsjukdom är mycket stillasittande och därmed helt enkelt inte kan få claudicatiosymtom.
Kritisk ischemi är inte svårt att känna igen – den drabbade har stora problem med nattsömn
pga smärtor i benet, och inte sällan finns sår som inte läker och områden med kallbrand.

Behandling och förebyggande åtgärder

A och O i behandlingen är att reducera riskfaktorerna. Rökstopp kommer allra först, sedan ska andra sjukdomar kontrolleras på bästa sätt dvs blodsockernivån hållas adekvat vid diabetes, ett högt blodtryck ska normaliseras och höga blodfetter behandlas. Vidare bör man få ett trombos -”blodpropp”- förebyggande läkemedel. Allt detta är till för att minska risken att drabbas av svår sjukdom, såsom hjärtinfarkt och stroke. Denna förebyggande behandling gör också viss nytta vad gäller symtomen från benen.

Själva claudicatiosymtomen  behandlas först med träning, dvs man ordineras att genom upprepade gångövningar söka förlänga gångsträckan. Det är viktigt att man får råd av sjukgymnast eller annan kunnig sjukvårdspersonal hur man ska träna för att få effekt. Skulle denna gångträning tillsammans med rökstopp och andra åtgärder mot riskfaktorerna inte ha effekt kan man pröva med läkemedelsbehandling. Ballongvidgning eller kirurgisk åtgärd tillgrips mycket sällan vid claudicatio, medan det är den adekvata och viktiga behandlingen vid kritisk ischemi.

Övriga tips

Skall man ha varaktig nytta av behandlingen, vilken den än är, måste man fortsatt inse att man har ateroskleros (åderförkalkning), och därför måste hantera sina riskfaktorer. Framför allt skall man inte tro att det går bra att börja röka igen!

Är du sjukvårdspersonal?
Läs mer om claudicatio intermittens (CI) på NetdoktorPro »
Hitta ICD-10/diagnoskod för claudicatio intermittens »