Nya rutiner vid abort och missfall

I dag utförs närmare 20 miljoner illegala medicinska aborter varje år. Cirka 50 000 kvinnor dör till följd av de osäkra ingreppen, vilket gör det till en av de vanligaste dödsorsakerna för fertila kvinnor.

Det är exempelvis riskabelt ifall vävnadsrester finns kvar i livmodern efter en misslyckad medicinsk abort eller ett missfall. Det kan orsaka infektioner eller livshotande blödningar, påpekar Kristina Gemzell Danielsson som är professor vid institutionen för kvinnor och barns hälsa på Karolinska institutet, tillika Netdoktors expert.

 – Traditionellt behandlas dessa komplikationer med kirurgi på sjukhus, där ofta själva behandlingen i låginkomstländer kan innebära en risk i sig, säger hon till Dagens Medicin.

Effektiv behandling

Kristina Gemzell Danielsson är en av forskarna bakom en ny studie som visar att läkemedelsbehandling, mot missfall eller ofullständiga aborter, är lika säker som kirurgi. Det spelar inte heller någon roll ifall en barnmorska eller läkare ger den aktuella behandlingen, enligt resultatet.

Närmare tusen kvinnor från landsbygden i Uganda har ingått i studien. Samtliga deltagare hade sökt sig till sjukvården efter missfall eller felaktiga medicinska aborter. Kvinnorna behandlades med misoprostol och antibiotika, och fick därefter ta med sig smärtlindrande tabletter. Hos närmare 95 procent av kvinnorna var behandlingen effektiv och utan komplikationer.

– Resultaten är mycket betydelsefulla. Genom att låta barnmorskor behandla kvinnorna kommer tillgängligheten att öka i Uganda och i andra låginkomstländer, där det råder stor läkarbrist, säger Kristina Gemzell Danielsson till tidningen.

Tack vare resultatet från en av hennes tidigare studier kommer svensk praxis att ändras gällande medicinska aborter. I studien, vilken var en europeisk samarbetsstudie, såg forskarna att det inte fanns någon skillnad i säkerhet mellan ett graviditetstest hemma eller återbesök på klinik, för att kunna verifiera en medicinsk abort.

– Så fort vi har ett lämpligt graviditetstest att använda kommer vi att utarbeta nya gemensamma riktlinjer för Sverige, och det kommer också att spilla över till WHO:s riktlinjer, säger Kristina Gemzell Danielsson till tidningen.