Diabetesvård bygger i de allra flesta fall på en aktiv medverkan från patienten, det vill säga att han eller hon själv tar en stor del av ansvaret för sin behandling. De egna insatserna är helt avgörande för resultatet. Detta ställer stora krav på individen vad gäller:
- Att inhämta kunskap om sjukdomen och dess behandling.
- Att lägga upp egenvårdsstrategier (framför allt regelbundna blodsockerkontroller som skall tolkas och åtgärdas).
- Anpassning och planering.
- Livsstilsförändringar.
Dessa uppgifter ska balanseras så att blodsockernivåerna aldrig blir vare sig för höga eller för låga och allt detta bör man göra varenda dag resten av livet, utan ” en semesterdag”.
Känslor och attityder
Alla krav och vetskapen om att man bör ha ett så normalt blodsocker som möjligt för att minska risken för följdsjukdomar, ger i sin tur upphov till många tankar och känslor. Hur man upplever sin diabetes är väldigt individuellt, det kan bero på hur sjukdomen utvecklas, hur väl diabetesbehandlingen fungerar men också andra faktorer, som inte alls har med sjukdomen att göra:
- Vem man är som person.
- Hur gammal man är.
- Man eller kvinna.
- Hur livssituationen ser ut och vilket stöd man har från sina närstående.
Diabetes är ofta en känslomässig kamp på grund av alla måsten, ansvar och krav. Det sätt på vilket man upplever sin sjukdom påverkar hur man lever med den. Att komma fram till ett sätt att leva med sin diabetes som känns acceptabelt är ofta en lång process och förändras även över tid. Viktigt för alla personer med diabetes är att ta sjukdomen på allvar utan att den för den skull skall styra hela livet och upplevas som en fiende.
Att leva med diabetes
Det är inte enkelt eller bekymmersfritt att leva med diabetes. Oförmåga att sköta behandlingen/egenvården beror mer sällan på bristande kunskap utan är oftast kopplad till olika hinder i vardagen:
- Oro för hypoglykemier (lågt blodsocker), vilket kanske leder till att man lägger sig på en alltför hög blodsockernivå, samtidigt kan man oroas för framtiden och följdsjukdomar vilket gör att man hamnar i en konfliktsituation.
- Andra hinder kan vara av mer praktisk art till exempel en yrkesarbetande småbarnsmamma, som har svårt att få tiden att räcka till.
- Arbetssituation, social situation (skilsmässa, nära anhörigs sjukdom med mera).
Om man står inför val där man tillfälligt måste prioritera andra saker till exempel sin sjuka mamma, att äta en god tårtbit, att hoppa över motionspasset så tveka inte; Gör det med gott samvete – utan att skuldbelägga dig själv. Man måste inte vara duktig jämt Det är tillåtet att vara ledsen, frustrerad och arg ibland. Var realist hellre än perfektionist. I vissa lägen kan hindren kännas oöverstigliga, man kan då behöva hjälp och stöd av utomstående – kontakta diabetesteamet.
