Förutom att så kallade fetmaoperationer för överviktiga bidrar till bestående viktminskning, kan operationen även hjälpa mot typ 2-diabetes. Det visar en ny amerikansk studie som publicerats i medicintidskriften Archives of Surgery, rapporterar Ekot.
– Det ger ytterligare belägg för nyttan att göra överviktskirurgi på rätt typ av patienter. Man ser en kraftig viktnedgång, och i det här fallet ser man också att 75-80 procent av patienterna som hade diabetes kunde helt bli av med sin diabetesmedicinering, säger Åke Sjöholm, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid diabetescentrum på Södersjukhuset i Stockholm, som menar att den nya studien bidrar till att öka kunskaperna för behandlingen av överviktiga.

Forskarna bakom studien har under fyra år samlat data från drygt 2 000 patienter som genomgått en fetmaoperation. Och resultaten talar sitt tydliga språk, 75-80 procent av patienterna som hade typ 2-diabetes kunde sluta ta medicin mot sin diabetes, vilket innebär stora besparingar för såväl den enskilda individen som vården. Även om studien gäller USA så anser Åke Sjöholm att den kan vara en fingervisning om att man även inom svensk sjukvård skulle kunna göra motsvarande besparingar. Han hoppas att den nya studien kan leda till vidare forskning.
– När det gäller framtiden så är det här inspirerande för att ge stöd åt nya forskningsstudier som tittar på om patienterna kan överleva längre, om de kan slippa hjärtinfarkt och stroke och sådana problem, säger Åke Sjöholm, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid diabetescentrum på Södersjukhuset i Stockholm, till Ekot.

Genom att minska förekomsten av diabetes och depression samt att öka utbildningsnivån kan man förebygga demens. Det visar en ny fransk studie där forskare har genomfört en befolkningsstudie med totalt 1 433 personer som var över 65 år och inte dementa vid studiens start.

Forskarna, som bland annat är verksamma vid forskningsinstitutet Inserm i Montpellier, Frankrike, har identifierat ett antal kända riskfaktorer för demens. En neurolog undersökte därefter förekomsten av lindrig kognitiv nedsättning eller demens hos deltagarna vid fyra tillfällen under en tidsperiod på sju år. Deltagarna intervjuades och forskarna tog reda på bland annat socioekonomiska, hälso- och livsstilsrelaterade faktorer om dem. Dessutom genomgick de ett slags test som mäter bildningsnivå, eller förvärvad intelligens, och som inte ska påverkas av tidiga stadier av demens, och blodprover.

Efter ett stort antal analyser kom forskarna fram till att en ökad nivå av förvärvad intelligens, högre konsumtion av frukt och grönsaker, liksom förebyggande av diabetes och depression är viktiga faktorer för att minska risken för att insjukna i demens.

Transplantation av insulinproducerande celler direkt in i en armmuskel kan vara en ny metod för att bota diabetes. Det har forskare vid Uppsala universitet upptäckt.
– Vi har kommit fram till att när man transplanterar insulinproducerande celler i muskler får de ett normalt blodkärlssystem inne i den här.  Då har vi sett att möss med diabetes snabbt blir fria från den här diabetesen och kan reglera blodsockret normal, säger Mia Philipson, forskningsledare för studien vid institutionen för medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet, till Ekot.

Det är personer som har svår typ 1-diabetes som kan bli hjälpta av de nya forskningsresultaten. Vid typ 1-diabetes kan kroppen inte tillverka något eget insulin då de insulinproducerande cellerna inte fungerar. Eftersom kroppen inte klarar av att hålla blodsockret på en normal nivå måste man tillföra insulin dagligen via injektioner. Det kan vara svårt för de med svår typ 1-diabetes att avgöra i förväg hur mycket insulin som behövs från gång till gång.

Tack vare de nya rönen kan dock diabetikerna komma att slippa detta problem. Forskarna vid Uppsala universitet har kommit på att man kan transplantera insulinproducerande celler rakt in i en armmuskel. Hittills har man prövat på möss och på tre mänskliga patienter.
– Om det här fungerar som vi har sett i möss även i människor betyder det förhoppningsvis att fler patienter med väldigt svårreglerad typ 1-diabetes därmed skulle kunna få en sådan här transplantation, säger Mia Philipson, forskningsledare för studien vid institutionen för medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet. 

Kaffe piggar upp, skärper minnet och koncentrationen och får kroppen att bränna fett, andas snabbare och producera magsaft och kissa oftare. Enligt nya rön är kaffe så pass bra för hälsan att det kan komma att användas som läkemedel i framtiden, skriver Dagens Nyheter på nätet.

– Det finns data som tyder på att några koppar kaffe på morgonen kan vara väl så effektivt som de läkemedel som läkemedelsindustrin försökt hitta för att motverka ålderberoende demenssjukdomar, säger Bertil Fredholm, professor i farmakologi vid Karolinska institutet och en av landets främsta experter på koffein, till Dagens Nyheter.

Förutom att koffein tycks förbättra tanke- och inlärningsförmågan, som bland annat djurförsök och kognitiva test bland äldre pekar på, visar en rapport som SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, gjort att kaffe även är positivt för personer med diabetes. Rapporten visar att de diabetiker som dricker mer än två koppar kaffe per dag löper mindre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom än de som dricker mindre eller inget kaffe alls, skriver tidningen.

Nackdelarna med kaffe är att dricker man för mycket blir man skärrad, retlig, orolig och får svårt att somna. En annan grupp som bör vara försiktiga med kaffet är gravida kvinnor.
– Det finns forskningsresultat, baserade på djurförsök, som tyder på att avkomman till mammor som intagit koffein under graviditeten kan få beteendeförändringar, de reagerar kraftigare än andra på centralstimulerande medel, berättar Bertil Fredholm för Dagens Nyheter.

Nu försöker läkemedelsföretagen ta fram substanser som påverkar adenosinet på samma sätt som koffeinet utan att det ger de negativa effekterna.

Enligt en ny svensk studie, gjord vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Skånes Universitetssjukhus i Lund, minskar risken att drabbas av så kallad ålderdiabetes för kvinnor som solar, jämfört med kvinnor som inte solar. Det rapporterar Sveriges Radio, Ekot, som pratat med docent Pelle Lindqvist som berättar att solning visat sig vara en av de viktigaste skyddsfaktorerna.
– Tillsammans med viktnedgång och träning ser aktiva solvanor ut att vara den viktigaste preventiva åtgärden mot typ 2-diabetes, säger han till Ekot.

Under en period av elva år har omkring 40 000 kvinnor i åldrarna 25 till 64 år följts. Och det forskarna har kunnat se att de kvinnor som solade hade 30 procent mindre risk att få typ 2-diabetes jämfört med de som undvek solen.

En av förklaringarna till den minskade risken för typ 2-diabetes är D-vitamin som produceras i kroppen med hjälp av solljus. Forskarna bakom studien pekar på att människor i Norden ska försöka vara ute i solen när den är som starkast, men man bör absolut undvika att bränna sig. Förutom D-vitaminet effekt kan en annan delförklaring vara mängden av hormonet melatonin i kroppen. Bildandet av detta hormon påverkas av solljuset och det har visat sig påverka risken för att få typ 2-diabetes.

Ytterligare en sak som framkommer i rapporten är att smala kvinnor har störst nytta av solandet, rapporterar Ekot. Enligt studieresultaten har de 50 procent lägre risk, medan kraftigt överviktiga kvinnor som solar inte minskar risken att få åldersdiabetes.

I samband med värmeböljor är det personer som vårdats på sjukhus för till exempel diabetes, psykisk sjukdom eller kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, som löper större risk att dö, skriver Dagens Medicin på nätet.
– När en längre värmebölja inträffar är det troligt att de som redan har en dålig hälsa eller lever i en svår situation kommer att drabbas särskilt hårt, säger utredaren Ida Knutsson i ett pressmeddelande.

Enligt en rapport från Statens folkhälsoinstitut är antalet dödsfall 90 procent högre än normalt efter en veckas värmebölja bland personer som tidigare vårdats på sjukhus för psykisk sjukdom, exempelvis för dem som vårdats för demenssjukdomar. Dödligheten har ökat med 60 procent efter sju dagars värmebölja, för personer som vårdats på sjukhus för KOL. Rapporten pekar på att värmeböljands längd helt enkelt har stor betydelse för hur mycket dödligheten ökar, skriver Dagens Medicin.

Personer som har diabetes löper dubbelt så stor risk jämfört med andra att drabbas av hjärtinfarkt, för tidig död i hjärtkärlsjukdom och stroke. Det visar en ny stor översiktsstudie, där nästan 700 000 personer från alla delar av världen ingår, rapporter Vetenskapsradion.
– Man har kunnat ta hänsyn till exempelvis rökning, högt blodtryck och höga blodfetter, och sett att det inte förklarar översjukligheten vid diabetes, utan sett att det verkar vara själva sockret i sig som är riskfaktorn, säger Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet.

Samtidigt påpekar hon att den riskökning som forskarna kommit fram till förmodligen är i underkant, eftersom många patienter som opereras för allvarliga hjärtsjukdomar inte själva vet om att dem har diabetes.

En automatisk insulinpump gav patienter med dåligt kontrollerad typ 1-diabetes bättre blodsockerkontroll, jämfört med konventionella insulininjektioner, skriver Dagens Medicin. I en studie, genomförd av amerikanska och kanadensiska forskare, har man studerat en ny typ av insulinpump som anpassar insulindosen efter kontinuerliga mätningar av patientens blodsockernivå.

Totalt ingick 485 patienter, med dåligt kontrollerad typ 1-diabetes, i studien. Deltagarna lottades till att antingen bli behandlade med den aktuella insulinpumpen eller till att få dagliga insulininjektioner där patienten mätte sitt blodsocker på vanligt vis. När patienterna följdes upp ett år senare hade långtidsblodsockret HbA1c minskat från 8,3 procent till 7,5 procent i gruppen som fått insulinpump. Bland dem som fick konventionell terapi var motsvarande minskning från 8,3 procent till 8,1 procent.

Studieresultaten visar att 27 procent av patienterna som använde insulinpumpen uppnådde behandlingsmålet på ett HbA1c på 7 procent eller mindre, jämfört med 10 procent i gruppen som fick insulininjektioner.

Personer som äter mycket vitt ris löper betydligt större risk att drabbas av diabetes än personer som äter fullkornsris, visar en ny stor amerikansk studie.  Det är forskare, knutna till bland annat Harvard School of Public Health i Boston, som har studerat hur kosthållning hör ihop med sjukdomar, skriver Svenska Dagbladet. Totalt har omkring 40 000 män och över 157 000 kvinnor deltagit i studien.

Enligt studieresultaten ökar hög konsumtion av vitt ris risken för att få typ 2-diabetes, så kallad åldersdiabetes, men minskar om man äter brunt ris.
– Fullkorn bör rekommenderas som huvudkälla för kolhydrater istället för förädlade kolhydrater som vitt ris, säger en av forskarna bakom studien, doktor Qi Sun, i ett pressmeddelande.

Alicja Wolk, professor i nutritionsepidemiologi vid Karolinska institutet, säger till Svenska Dagbladet att den nya studien bekräftar det man hade kunnat förvänta sig.
– Vitt ris har högt glykemiskt index. När riset processas försvinner också mycket av näringsämnena, säger hon.

Även Livsmedelsverket ger rekommendationer om att man i första hand bör välja fullkorn när man äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Men samtdigt tycker de inte att det finns anledning att helt sluta äta vitt ris.
– Effekten som syns i studien är ganska liten och gäller för personer som äter mer ris än vad de flesta svenskar gör, säger Anna Karin Lindroos, nutritionist vid Livsmedelsverket, till Svenska Dagbladet, och tillägger att det viktigaste rådet för att undvika diabetes är motion och att undvika övervikt.

Långtidsblodsockret bland svenska barn och ungdomar med diabetes ökad ifjol, och därmed stärks en negativ trend, skriver Dagens Medicin. Siffrorna är hämtade ur 2009 års rapport från nationella registret för barn- och ungdomsdiabetes, Swediabkids. År 2007 var snittvärdet för långtidsblodsocker, HbA1c, 7,18 procent men sedan dess har siffran gått upp och motsvarande siffra år 2009 var 7,24 procent.
– Det är tråkigt. Vi vet inte varför det ökar, men jobbar på hårt att vända trenden. Bland annat har vi startat utbildningar och arbetar för att förmedla kunskaper om hur kliniker som ligger bra till har gjort, säger Ulf Samuelsson, registerhållare och överläkare vid barn- och ungdomskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, till Dagens Medicin. 

Rapporten pekar samtidigt på att det finns stora skillnader i resultaten bland klinikerna. Andelen barn som uppnår målvärdet på HbA1c under 6,5 procent varierar stort och detsamma gäller genomsnittvärdet för HbA1c som ligger på 6,19 procent i Växjö men 7,95 i Gällivare. Och detta är något som upprör Ulf Samuelsson.
– Det är inte bra, så här kan vi inte ha det. Skillnaderna tror jag främst beror på hur man arbetar på klinikerna, vi måste se till att vi gör mer likadant över hela landet. Det är en stor utmaning att harmonisera diabetesvården av unga, säger Ulf Samulesson. 

Totalt insjuknade 818 svenskar under 18 år i diabetes under 2009.