Du är här: Hem » Depression » Artiklar » Borderline

Borderline

Borderline är en personlighetsstörning och ett begrepp som myntades i början av 1900-talet. Vid den tiden kategoriserades psykiskt sjuka patienter som antingen ångestneurotiska eller psykotiska.

Det fanns dock en grupp patienter som inte tycktes passa in under någon av de två kategorierna, dessa patienter kallades därför borderline (efter engelskans ”gränslinje”, i mittlinjen).

Idag är borderline en välkänd diagnos inom psykiatrin och innebär ångestproblem som tar sig uttryck i form av känslomässig instabilitet, ökad sårbarhet, impulsivitet, svart-vitt-tänkande (”allt eller inget”), identitetsproblem, separationsångest och problem att balansera närhet och avstånd i relationer. Man räknar med att det idag i Sverige finns mellan 70 000-140 000 personer som har diagnosen borderline personlighetsstörning (Källa: SBU Alert-rapport nr 2005-07)

Orsak

Orsaken till bordelinestörning är inte helt känd men tros bero på en ökad sårbarhet eller ärftlighet för psykisk ohälsa i kombination med upplevt trauma. Idag är störningen tre gånger så vanlig bland kvinnor jämfört med män. Men det finns även teorier om att de män som klassificeras med diagnosen ”antisocial personlighetsstörning” egentligen har en borderlinestörning. Många psykiatriker anser att namnet borderline borde bytas ut till ”emotionellt instabil personlighetsstörning”.

Diagnoskriterier

För att diagnosticeras med bordeline krävs att störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxen ålder.

Det finns också vissa kriterier som psykiatriker och psykologer använder för att diagnosticera borderline. Om en person uppvisar minst fem av följande kriterier kan diagnosen borderline ställas.

  1. Gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller fantiserade separationer. (Observera att det suicidala/ självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5) inte räknas in här.)
  2. Uppvisar ett mönster av instabila och intensiva mellanmänskliga relationer som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering.
  3. Uppvisar identitetsstörning, dvs. varaktig och påtaglig instabilitet i självbild och identitetskänsla.
  4. Visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (t ex slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, Hetsätning). Observera att det suicidala/ självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5) inte räknas in här.
  5. Uppvisar upprepat suicidalt (själmordsbenäget) beteende, suicidala gester, hot om självmord eller självstympande handlingar.
  6. Är känslomässigt instabil, vilket beror en ökad benägenhet att reagera med förändrad sinnestämning (t ex intensiv episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar i några timmar och endast sällan längre än några få dagar.
  7. Känner en kronisk tomhetskänsla.
  8. Uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller har svårt att kontrollera aggressiva impulser (t ex ofta återkommande temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål).
  9. Har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller allvarliga dissociativa symtom (splittrad verklighetsuppfattning).

Diagnoskriterierna finns beskrivna i DSMV-IV (fjärde upplagan), DSM betyder Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders och är en handbok inom psykiatrin som innehåller standarddiagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd.

Behandling

Det finns idag ingen allmängiltig behandling för borderline, vanligast förekommande är medicinering (antidepressiva läkemedel, SSRI-preparat) i kombination med psykoterapi som till exempel KBT (kognitiv beteendeterapi) eller psykodynamisk terapi.

Nyligen publicerad forskning har visat att DBT (Dialektisk beteeendeterapi) kan vara effektiv för behandling av kvinnor med borderlinestörning. DBT innebär en förändrad variant av KBT (kognitiv beteendeterapi) där huvudfokus ligger på acceptans och fokus på nuet. I USA introducerade psykologiprofessorn Martha Linehan DBT i mitten av 1990-talet. I Sverige är DBT ett relativt nytt begrepp, men i Stockholm och Malmö finns ett antal DBT-praktiserande terapeuter. En av dem är Åsa Nilsonne, psykiater, medicine doktor och legitimerad psykoterapeut som tillsammans med Anna Kåver, legitimerad psykolog och psykoterapeut, har skrivit självhjälpsböcker om DBT.

Uppdaterad den: 2006-09-01

Författare: Stina Nordqvist, journalist