Frågor och svar om cancer 2015

Cancer blir allt vanligare och mer än var tredje person som lever i Sverige idag kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid. Ställ dina frågor kring symtom, cancersjukdomar och behandlingar till Netdoktors cancerexpert Magnus Bäcklund. 

Hos kvinnor är bröstcancer vanligast, medan prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Antal drabbade av båda cancertyperna har ökat de senaste tjugo åren, men snabbast ökning har en annan cancerform - hudcancer. Trots att cancerdiagnoserna blir fler blir dock många helt friska. Om man inte kan bli botad kan behandling göra att man ändå får ett långt liv. 

Cancer kan uppstå nästan var som helst

Cancersjukdomar kan uppstå nästan överallt i kroppen och kan tyckas vara väldigt olika sinsemellan. Men alla cancerformer har gemensamt att helt vanliga celler av någon anledning förändras och utvecklas till cancerceller som förökar sig okontrollerat. 

Den 4 februari chattade onkologen Magnus Bäcklund med Netdoktors läsare om cancer. Läs alla frågor och svar här nedan. 

Chattens besvarade frågor

Trötthet efter cellgiftsbehandling

Gäst22616 frågar: Hej!
I mars -12 fick jag diagnos bröstcancer. Det blev operation, cellgift (6 ggr), Herceptin (1 år) och strålning (25 ggr) samt medicinering med Tamoxifen (antiöstrogen) under 5 år. Efter dessa åtgärder för att ta bort tumörcellerna har jag fått en trötthet i kroppen och stelhet i leder. Det visade sig för ett år sedan att sköldkörteln inte fungerade bra utan jag har även fått Levaxin, ca 425 mg/vecka. Jag har provat på Bio-Cinon Q10, 30 mg under en tid och tyckte att det gjorde en positiv skillnad men jag slutade då jag i samband med operation fick propp i lungorna.

Vad beror tröttheten på? Kan jag på något mer sätt påverka tröttheten?

Magnus Bäcklund svarar: Hej! Trötthet är ett vanligt problem vid cancer, både under pågående behandlingar och efteråt. Bra att du blev undersökt så att du fick behandling för underfunktion i sköldkörteln, men trött är du ändå. Många upplever efter längre cytostatika-(cellgifts)behandlingar ger en kvardröjande trötthet, men som ska avta med tiden. Sedan kan det vara en psykologisk stress av cancerbesked och "tuffa" behandlingar som också påverkar orken. Vad du kan göra är att försöka leva så normalt som möjligt, gärna röra på dig även om det tar emot i leder och så vidare. Kontakt med patientförening kan också vara bra, för att dela erfarenhet och bekymmer. Och så hoppas jag att du successivt kommer tillbaka till normal ork igen.

Melanom i ögat

Gäst84460 frågar:

Hej Magnus! För några år sedan hade jag ett melanom i mitt högra öga. Detta var enligt ögonläkare väldigt ovanligt att få här uppe i Norden. Man har tidigare sett samma typ av melanom i Afrika eller i sydligare breddgrader. Varför jag fick detta trots att jag är svensk i mitt ursprung har jag aldrig fått någon förklaring till. Ska jag vara orolig för att drabbas av andra melanom? Tacksam för svar.

Magnus Bäcklund svarar: Hej! Malignt melanom kan drabba oss på de platser i kroppen där det finns pigmentförande celler (=melanocyter). Dessa celler finns i näthinnan och därför kan man få melanom i ögat. I Sverige är hudmelanom betydligt vanligare och det förklaras till stor del av UV-strålning. Melanom i ögat har helt andra orsaker som vi idag inte känner till. Du har sannolikt inte någon ökad risk för hudmelanom.

Hudfärgat födelsemärke i hårbotten

Gäst43020 frågar:

Hej! Jag har en hudfärgad, utstående vårta/födelsemärke i hårbotten. Hur vet jag om det är någon fara med denna vårta eller födelsemärke? Haft den sedan jag var 2 år och det senaste året har den vuxit. Det växer också hår ur den.

Magnus Bäcklund svarar: Hej! Nu vet jag ju inte hur gammal du är nu, men jag utgår ifrån att du haft märket i många år. Det i sig är en lugnande faktor, liksom att det växer hår ur den. Det är inget man förknippar med hudcancer. Men om du säger att den vuxit under det sista året tycker jag ändå att du ska visa upp den för en hus- eller hudläkare.

Ärftlighet BRCA-genmutationer

Gäst63946 frågar:

Hej! Har en fundering angående hur vanligt det är att BRCA-genmutationerna överförs till barnen? Är det 50 procents risk eller finns det någon studie som säger något annat?

Magnus Bäcklund svarar: Ja, risken är 50 procent. Och risken är densamma för både söner och döttrar, som i sin tur kan föra mutationen vidare.

Vill få ny cancerutredning

Medica frågar:

Hej! Om man inte tidigare genom utredning fått cancerdiagnos men har symtom som påvisar risk (cancermarkörer) - kan man få en ny utredning då? Hur går man tillväga som patient för att få detta?

Magnus Bäcklund svarar: Hej, jag är inte riktigt säker på vad du menar med "symtom som påvisar risk (cancermarkörer)", men om du har symtom som inger misstanke om cancer ska du söka, i första hand till din husläkare. Det börjar komma olika privata erbjudanden till allmänheten om olika tester för att hitta sjukdomar tidigt, men dessa är inte "standard" ännu.

Stöd efter cancerbehandling

Gäst74633 frågar:

Har haft AML för dryga tre år sedan. Efter åtta cellgiftsbehandlingar utan effekt återstod bara transplantation. Fick även stora doser kortison, har nu även mycket svår benskörhet därefter. Man är inte samma människa efter nästan ett års behandling, men vid besök hos sjukvården känns det som att endast bra provsvar räknas och att resten; tankar och djupa funderingar, står man ensam med. 


Vi som drabbats av cancer är inte alla starka att finna hjälp själva att gå vidare i livet. Livet är lite av en balansgång efter sjukdom där det skulle behövas en kunnig person som stöd för oss även efter sjukdom. Rehab efter cancer är lika viktigt som efter andra sjukdomar/skador. Tack för ordet med hopp om förändring.

Magnus Bäcklund svarar: Hej! Jag kan bara hålla med. Omhändertagandet av patienter efter "tuffa" behandlingar behöver förbättras. Det pratas just nu mycket om cancerrehabilitering, så förbättringar är på nog väg.

Robotkirurgi vid ovarialcancer

Gäst63946 frågar:

Hej. Vet att det idag finns tekniker att operera tidiga stadier av ovarialcancer med robotkirurgi. Kommer det i framtiden även gå att operera avancerad ovarialcancer? Pågår det studier om detta, kan detta bli en möjlighet i framtiden?

Magnus Bäcklund svarar: Ja, det tror jag. Kirurgin vid ovarialcancer har utvecklats mycket senaste decenniet. Där har bland annat Tyskland varit drivande och Sverige, som ligger långt framme med mycket annat inom cancer, har legat lite efter. Sedan är det, som vid all cancerkirurgi, för det enskilda fallet en viktig avvägning mellan risker och potentiell nytta med stora kirurgiska ingrepp.

Höga värden av joniserat kalcium

Medica frågar:

Högt joniserat kalcium samt höga proteinhalter i likvor borde väl vara föremål för uppföljning och utredning vanligtvis? Tänker på bland annat neurosarkoidos?

Magnus Bäcklund svarar:

Hej! Alla typer av labbanalyser måste ställas i relation till andra fynd, symtom och så vidare. Läkare måste göra risk/sannolikhetskalkyler utifrån den samlade bilden, innan man beslutar om vidare utredningar. Så jag kan inte svara ett enkelt "ja" eller "nej" på din fråga.

Knöl på axeln - cancer?

Gäst62805 frågar:

Hej! Jag har fått en knöl på axeln, cirka 5 centimeter i diameter. Det gör inte ont när man klämmer på den, så det är nog ingn muskelknuta. Förmodligen en fettknöl, eller skulle det kunna vara cancer?

Magnus Bäcklund svarar: Hej! För mig låter det som mest sannolikt just en fettknöl, men det går förstås inte att ställa diagnos på en chatt. Om du är orolig, bör du visa upp den för en läkare, i första hand husläkare. Råder tveksamhet vid den kliniska undersökningen kan en finnålsbiopsi göras, för att titta på celler i mikroskop.

Behandling mot skelettcancer?

Gäst52658 frågar:

Hej! Fått skelettcancer från en sju år gammal bröstcancer. Har tagit bort livmoder och äggstockar. Har varit i Umeå på en strålning på höft, bäcken och bröstrygg, men det har inte blivit någon förbättring. Fortsätter med cytostatikabehandling. Vilken behandling kan jag få? Finns det över huvud taget något att göra? Ingela

Magnus Bäcklund svarar: Hej! Beklagar att behandlingarna inte lindrat dina besvär. Vid bröstcancer med skelettmetastaser finns många olika behandlingar som kan bli aktuella: strålbehandling och cytostatika som du fått, men även antiöstrogen eller HER2-blockerare, men det är individuellt utifrån hur cancercellerna är beskaffade vad som kan göra nytta. Förutom det bisfosfonater och smärtstillande.

Varför screenas inte flera personer för tarmcancer?

Gäst68591 frågar: Tarmcancer har en stor dödlighetsfaktor på grund av att det oftast redan finns metastaser när cancern (eller symptomen) upptäcks.
Bortsett från att flera människor kan räddas, borde det inte också vara mer ekonomiskt för sjukvården att "slippa" alla långvariga behandlingar och operationer (som tyvärr ofta inte botar patienten) som krävs när en cancer har upptäckts?

Magnus Bäcklund svarar: Hej! Din fråga tar upp (minst) 2 viktiga aspekter, tänker jag: 1. Är det inte bättre om änd- och tjocktarmscancer upptäcks tidigt? Jo, och därför införs screening, det vill säga letande efter sådan tarmcancer även utan symtom - genom att man lämnar in ett avföringsprov. 2. Vore det ekonomiskt fördelaktigt att sluta behandla om det ändå inte botar? Enligt mig, som jobbat mycket med svårt sjuka cancerpatienter så vore sådan hållning oetisk: många patienter lever ett gott eller iallafal OK liv även med pågående behandlingar som inte botar. Just i fallet tjocktarmscancer kan det vara flera bra år istället för några månaders överlevnad. Sedan är det så även krasst ekonomiskt att "dålig" palliativ vård blir dyrt, på grund av mycket akutbesök, mycket insatser av anhöriga och så vidare (förutom lidandet för patienten)!

Bula på huvudet - hjärntumör?

ole1234567 frågar:

Jag har huvudvärk och är yr. Jag ramlar omkull om jag vänder mitt huvud åt sidan och har också en bula på huvudet. Kan det vara en hjärntumör?

Magnus Bäcklund svarar:

Hej! Allra mest sannolikt inte. Huvudvärk och yrsel är vanliga symtom och beror bara undantagsvis på hjärntumör. Men nu vet jag inte din ålder eller något annat om din sjukhistoria, så det är vanskligt att säga något hundraprocentigt. Om du "ramlar omkull när du vänder ditt huvud åt sidan" kan det vara skäl nog att söka läkare, i första hand din husläkare.

Publicerad den: 27 januari 2015