Fettlever och levercancer

Vissa mag- och tarmsjukdomar har visat sig vara vanligare vid fetma. Hit hör exempelvis fettlever (leversteatos), men också cancer i lever, gallblåsa och bukspottkörtel.

Fettlever

Fettinlagring i levern har länge ansetts vara en godartad sjukdom, under förutsättning att den inte varit relaterad till överkonsumtion av alkohol. Nya rön har dock visat att bilden är något mer komplicerad än så.

Den överviktsrelaterade fettinlagringen beror på en ökad mängd fria fettsyror i blodbanan, som lagras i levern. Med hjälp av biopsi (finnålspunktion) har man utöver enbart förfettning av levern (”Non Alcoholic Fatty Liver Disease”) även identifierat en variant av sjukdomen med inflammatoriska inslag (”Non Alcoholic Steato-Hepatitis”).

Att enbart ha förfettad lever anses vara ett godartat tillstånd, medan kombinationen av förfettning och inflammation ökar risken för framtida komplikationer, framför allt en ökad risk för skrumplever (levercirrhos), något som på sikt kan leda till leversvikt och till och med levercancer.

Båda fettlevervarianterna påverkas positivt av viktminskning, företrädesvis genom kostomläggning och motion. Det finns idag inga läkemedel som är godkända för behandling av fettlever.

Levercancer

Levercancer är en svår form av cancer, men relativt ovanlig i Norden. I västvärlden drabbas främst män över 65 år och orsaken är oftast skrumplever. I Europa är levercancer vanligast i Frankrike och Spanien. Utöver skrumplever är även kronisk hepatit C (leverinflammation) en riskfaktor för levercancer.

I Sydostasien och södra Afrika är det emellertid kroniska infektioner av hepatit B som utgör den främsta orsaken till levercancer. Cancer i levern ses globalt som ett stort hälsoproblem och det uppskattas att 300 000 till 1 miljon människor årligen dör av denna cancerform.

Fetma kan öka risken för levercancer. Kraftigt överviktiga män löper en nästan fördubblad risk att drabbas av denna cancerform. Risken är dessutom ännu större vid samtidigt förhöjt blodtryck.

Levercancer förekommer således något oftare hos män än hos kvinnor, och varje år upptäcks omkring 300 fall av primär levercancer i Sverige. Det är dock betydligt vanligare att få levercancer via någon annan cancerform som spridit sig och bildat metastaser (dottersvulster) i levern.

Levercancer svår att upptäcka

Levern är med sin vikt på 1,5 kg kroppens största körtel. Dess uppgifter är att bilda och lagra näringsämnen som frisätts i kroppen, samt att oskadliggöra restprodukter från till exempel läkemedel. Levern har en stor reservkapacitet och kan fungera även om en stor del av den avlägsnas eller förstörs. Levern har dessutom förmågan att växa ut till ursprunglig storlek igen, vilket vanligen tar kortare tid än ett år (under förutsättning att det är en del av en i övrigt frisk lever som opereras bort).

På grund av leverns stora reservkapacitet är det svårt att upptäcka sjukdomar i levern. Vid cancer är symtomen vaga och uppstår ofta i ett sent skede av sjukdomsförloppet. Känslor av illamående och obehag i buken, aptitlöshet, feber samt viktnedgång är de vanligaste symtomen, men man kan ibland också känna hårda knölar i höjd med levern under högra revbensbågen eller smärta vid det högra skulderbladet. Om cancern växt så att den täpper till gallgångar kan sjukdomen ge gulsot (hepatit).

Diagnostik

Vid misstanke om leversjukdom kontrolleras först levervärdena genom blodprov. Blodprovet räcker dock inte för att ställa diagnos, utan en noggrannare undersökning måste göras med ultraljud, datortomografi (skiktröntgen) eller magnetkamera. En mikroskopisk undersökning kan sedan ge svar på vilken typ av cancer det i förekommande fall rör sig om. Tumörer och metastaser (dottersvulster) kan emellertid vara svåra att observera i ett tidigt skede, när storleken på tumörerna är mindre än en centimeter i diameter.

Endast om tumören är begränsad till en del av levern och inte har spridit sig är operativa ingrepp aktuella. Vid en sådan operation avlägsnas tumören och levervävnaden i anslutning till denna. Levern kan därefter återfå ursprunglig storlek och funktion. I vissa fall är transplantation ett bättre behandlingsalternativ än operation.

Behandling

Vilken metod som används vid behandling av metastaser i levern, beror på vilken cancertyp som orsakat dottersvulsterna. Cytostatika och strålbehandling har inte visat sig ge optimal effekt vid levercancer och används därför sällan. Däremot prövas en rad andra metoder, såsom laser, radiofrekvensbehandling (där tumören förstörs med värme), stereotaktisk strålterapi och kryobehandling (frysning med flytande kväve). Små barn som, i sällsynta fall, drabbas av levercancer behandlas vanligen med cellgifter. Överlevnaden har i dessa fall visat sig vara cirka 70 procent.

Prognos

Levercancer är en sjukdom med dålig prognos. Cirka sex procent av dem som insjuknat överlever efter fem år, medan motsvarande siffra efter tio år är cirka fyra procent. Efter levertransplantation är prognosen dock betydligt bättre än så.