Akut leukemi (blodcancer)

Leukemi, är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar, som beror på att sjuka benmärgsceller börjar dela sig okontrollerat och fort. Akut leukemi kan drabba män och kvinnor i alla åldrar.

Leukemi, eller ”blodcancer” i dagligt tal, delas - utifrån celltyp och hur snabbt de sjuka benmärgscellerna delar sig - in i fyra typer, som var och en delas in i olika undergrupper. Akuta leukemier indelas i två huvudtyper:

  • Akut myeloisk leukemi (AML)
  • Akut lymfatisk leukemi (ALL)

De kännetecknas av ett ofta snabbt insjuknande och obehandlade har de ett snabbt förlopp. När en vit blodkropp blivit elakartad (malign) och i benmärgen börjat dela sig ohämmat leder det i de flesta fall till att ett stort antal elakartade celler svämmar ut i blodbanan. Därav namnet leukemi, som på grekiska betyder ”vitt blod”. Men de dominerande problemen med akut leukemi är inte ökningen av celler i blodet, utan att tillverkningen av friska blodceller i benmärgen trängs undan av de elakartade cellerna. Det blir då istället brist på friska blodceller ute i blodbanan, vilket ger risk för olika symtom och komplikationer.

Orsaker

Orsakerna till akut leukemi är bara delvis kända. Efter atombomberna i Japan och efter kärnkraftsolyckor har fler än vanligt drabbats. Vi vet också att patienter som överlevt en cancersjukdom som behandlats med strålbehandling och/eller intensiv cytostatikabehandling (cellgifter) kan ha en ökad risk att utveckla AML åratal senare. Men dessa kända riskfaktorer kan bara förklara ett fåtal av all akut leukemi.

Symtom

De vanligaste symtomen och tecknen beror på brist på friska blodceller, det vill säga röda och vita blodkroppar samt trombocyter (blodplättar). Brist på röda blodkroppar leder till anemi (”blodbrist”) som kan ge trötthet, blekhet, huvudvärk och andfåddhet. Brist på mogna vita blodkroppar kan resultera i ökat antal, ovanliga eller extra svåra infektioner, inklusive sepsis (”blodförgiftning”). För få trombocyter gör att man kan få spontana blåmärken eller att dessa blir onaturligt stora eller att man blöder lättare eller längre tid än normalt. Det kan visa sig som lättblödande tandkött eller extra lätt att få näsblod.

Diagnos

Med tanke på att symtomen som nämnts kan vara diffusa och oftast har andra, betydligt mindre allvarliga, orsaker kan det dröja både för patienten och sjukvården innan det tas på riktigt allvar. Vid akut leukemi kan dock läkaren oftast med enkla blodprover få stöd för en misstanke och då remittera till specialistklinik på sjukhuset. Där tas patienten snabbt om hand och fler blodprover tas samt nålprov (biopsi) från benmärgen, vanligen från bäckenbenet.

Behandling

Sjukdomen behandlas med olika cytostatika, ofta med inriktning att bota, men chanserna till bot varierar beroende bland annat på typ av leukemi och patientens ålder. Varje år drabbas ungefär 350 svenskar av AML, framför allt äldre vuxna. Det finns även hos de äldre stor chans att med behandlingar hålla tillbaks sjukdomen en tid, men chansen till bot hos de över 50 år är begränsad. Barn och unga vuxna med AML har större chans att överleva än vuxna. ALL drabbar varje år bara ungefär 100 svenskar, framför allt barn och ungdomar. Majoriteten av dessa får en standardiserad cellgiftsbehandling och 80-90 procent botas. Den medicinska behandlingen kan vara svår för både barn och föräldrar, eftersom den är långvarig och ofta leder till svåra biverkningar, allvarliga infektioner och flera dygn på sjukhuset och många andra sjukvårdsbesök för provtagningar med mera. Därför finns ofta extra hjälp att få på specialistkliniken, såväl stöd för barnets skolarbete som psykosocialt stöd till familjerna.

Uppdaterad den: 2015-12-10

Författare: Håkan Mellstedt, professor och överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Uppdaterare: Magnus Bäcklund, onkolog och överläkare, ASIH Långbro Park samt Karolinska Institutet