Du är här: Hem » Beroende » Artiklar » Alkoholmissbruk

Alkoholmissbruk

Missbruk och beroende av alkohol är mycket vanliga orsaker till kroppslig sjukdom, olycksfall, psykiska besvär, relationsproblem och andra problem på arbetet eller i hemmet.

I sjukvården talar vi om missbruk då en person har en alkoholkonsumtion som upprepade gånger får konsekvenser för honom eller henne eller för omgivningen, till exempel genom att man inte kan utföra sitt jobb som man ska, eller att man på grund av alkohol försummar sin ekonomi, sina relationer och sina anhöriga, eller utsätter sig själv eller andra för fysiska risker, exempelvis genom att köra rattfull.

En alkoholkonsumtion med sådana konsekvenser utgör ett missbruk, oavsett vilken mängd man dricker. Ännu svårare symtom har man vid ett alkoholberoende, där personen tål mer och mer, inte kan sluta dricka och ofta får abstinenssymtom när man gör ett försök att sluta.

Skadlig alkoholkonsumtion

Även den som ännu inte har ett missbruk eller beroende kan ha en skadlig alkoholkonsumtion. I dag talar man om riskbruk då man har en veckokonsumtion av minst 14 standarddrinkar för män och nio standarddrinkar för kvinnor. En standarddrink definieras då som antingen ett glas vin (15 centiliter), en starköl (33 centiliter), 50 centiliter folköl, eller 4 centiliter starksprit. Med riskbruk menar man en nivå där vi vet att risken för kroppsliga eller psykiska komplikationer är klart förhöjd.

Hur får jag hjälp?

Om du har börjat fundera på om du dricker för mycket, så försök att skriva ned dag för dag hur mycket du dricker. Är din alkoholkonsumtion under en normal vecka högre än gränserna för riskbruk? I så fall, eller om ditt drickande får konsekvenser för dig själv eller andra, så finns det flera ställen dit du kan vända dig för att få råd och vägledning.

  • I de flesta större städer i Sverige finns alkoholmottagningar som vem som helst kan vända sig till. Det kan se lite olika ut på olika orter, men ofta finns läkare, sjuksköterska eller andra yrkeskategorier med kompetens inom missbruk, rådgivning och samtalsbehandling. Internet eller telefonkatalogen kan hjälpa dig hitta vad som finns på din ort. Ta kontakt om du vill ha hjälp med att utvärdera din alkoholkonsumtion, hjälp med att skära ned konsumtionen eller få behandling för ett missbruk. Ta också kontakt om du bara vill höra vilka möjligheter att få hjälp som finns. Du kan också höra av dig för att få råd om någon av dina närmaste dricker för mycket.
  • Du kan också vända dig till din husläkare som kan hjälpa dig att bedöma din alkoholkonsumtion, och vid behov också kroppsliga konsekvenser. Vårdcentraler och andra enheter i primärvården, som företagshälsovården, kan erbjuda samtals- och/eller läkemedelsbehandling för missbruk och beroende.
  • Om du känner behov av att dricka många dagar i sträck, om du behöver en återställare på morgonen, eller om du får kroppsliga abstinenssymtom när du slutar dricka (darrighet, ångest, sömnproblem, hjärtklappning), har du troligen utvecklat ett alkoholberoende. Då behövs i allmänhet en medicinsk bedömning. Beroende på var du bor görs sådan bedömning och behandling antingen som en del av psykiatrin i landstinget, eller i de större städerna ofta vid en specialiserad beroendeenhet. Du kan också söka din husläkare för en första bedömning.

Vilken behandling finns det?

Behandlingen ser helt olika ut beroende på individuella förutsättningar, svårighetsgrad och – inte minst – vad som passar dig och dina önskemål. Det finns en rad behandlingsmetoder som grundar sig på samtalsbehandling. Hur den utformas beror på individen. För mindre svåra tillstånd kan det räcka med rådgivning, information och uppföljning av en kompetent person på området.

För en del patienter kan däremot läkemedelsbehandling behövas. I dag finns tre läkemedel registrerade: disulfiram (säljs som Antabus), acamprosat (Campral, Aotal) och naltrexon (Naltrexon). Antabus är en så kallad spärrmedicin som gör att man får kraftiga symtom om man dricker alkohol. Om man under pågående Antabus-behandling dricker alkohol får man hjärtklappning, illamående, huvudvärk och bröstsmärta. Med denna vetskap kan många patienter hålla sig ifrån alkohol, som ett stöd även i situationer där motivationen sviktar. Därför är Antabus ett viktigt stöd för många personer med alkoholproblem. De andra två preparaten har inte egenskapen att man blir dålig av att dricka, men de har också i forskningsstudier visat minskad alkoholkonsumtion hos dem som behandlas. Läkare kan ge vägledning kring preparaten, och det är viktigt att patienten och läkaren tillsammans hittar en behandling som passar för just den individen. Alla tycker exempelvis inte att Antabus är en modell som passar dem, medan den metoden är ett ovärderligt stöd för många andra.

Om du har en mycket hög konsumtion och känner av kroppsliga abstinenssymtom när du slutar dricka, kan det behövas några dagars tillfällig medicinering för att kunna sluta. I en del fall måste den behandlingen ges inne på sjukhus, men många gånger kan det hanteras i öppen vård.

Privata organisationer, självhjälpsgrupper och behandlingshem

I Sverige finns det även privata organisationer som kan hjälpa den som har hamnat i ett alkoholmissbruk. Många av dessa erbjuder samtalsbehandling, gruppterapi och anhörigstöd. I en del fall är det också före detta alkoholister som med hjälp av egna erfarenheter försöker hjälpa andra ut ur alkoholmissbruket. Anonyma Alkoholister (AA) är världens största sammanslutning med självhjälpsgrupper för alkoholmissbruk. Behandlingen sker utan inblandning av offentliga instanser eller medicinsk personal. Deltagandet är kostnadsfritt och frivilligt, det enda som krävs är en uppriktig önskan att sluta dricka. Inom AA träffar du människor som har gått igenom samma motgångar som du själv. Länkarna är också ett exempel på en väletablerad självhjälpsgrupp här i Sverige.

För de flesta är det inte nödvändigt med dygnet runt-vård på behandlingshem för att lösa alkoholmissbruket, utan många är hjälpta av öppenvårdsbehandling, där man går hem när dagens program är slut. Det finns dock också en rad behandlingshem som tar emot alkoholmissbrukare för behandling och rehabilitering. Alkoholmottagningarna, din husläkare, företagshälsovården eller de sociala myndigheterna kan berätta mer om behandlingshem och andra behandlingsgivare.

Är du sjukvårdspersonal?
Läs mer om Alkoholberoende/alkoholmissbruk på NetdoktorPro »

Uppdaterad den: 2010-08-09

Författare: Erik Fangel Poulsen, specialistläkare, Anette Søgård Nielsen, fil kand och Palle Petersen, överläkare

Uppdaterare: Anders C Håkansson, ST-läkare, Med. Dr., Beroendecentrum Malmö