Barn som föds med kejsarsnitt löper högre risk än barn som föds vaginalt att drabbas av allergier, rapporterar nyhetsbyrån TT. Forskare har kartlagt skillnaderna mellan de olika förlossningssätten och funnit att barn som föds med kejsarsnitt utsätts för helt andra bakterier än barn som föds vaginalt.  
– Vid en vaginal förlossning kan man se att barnets flora hör ihop med mammans flora. Vid kejsarsnitt är det andra bakterier, de kan komma från vårdpersonalens hud exempelvis, säger Maria Jenmalm, docent vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet, till TT.

Den nya studien, som presenteras i den amerikanska vetenskapstidskriften PNAS, innefattar mammor i Venezuela och deras nyfödda barn. Forskarna bakom studien har använt nya, kraftfulla analysmetoder för att kartlägga bakterieflororna från olika delar av kroppen. Och de har sett att bland barn som föds vaginalt dominerar bakterier som laktobaciller och atopobioum under första levnadsdygnet. Hos barn som föds med kejsarsnitt dominerade i stället olika hudbakterier, som stafylokocker.

Tidigare studier har visat att barn som föds med snitt löper cirka 25-30 procent högre risk än andra att utveckla allergier, som eksem, astma och hösnuva, vilket grundar i att immunförsvaret överreagerar. Forskare menar att mycket pekar på att skillnaderna i det tidiga mötet med bakterier spelar in. Maria Jenmalm menar därför att såväl kvinnor som vårdpersonal bör tänka sig noga för inför beslut om kejsarsnitt av icke-medicinska skäl.

I framtiden kan landets pollenallergiker få sämre prognoser för pollen, eftersom ingen har ett övergripande ansvar för att göra prognoser, rapporterar Sveriges Radio Ekot. Dessutom är det en kostnadsfråga, ifjol fick en mätstation stängas på grund av att det saknas pengar – och fler stationer kan stå på tur.
– Det är mycket möjligt att vi får lov att lägga ner, eller dra ner, på verksamheten. Jag tycker det är ganska allvarligt eftersom landet har bortåt två miljoner pollenallergiker, säger intendent Kerstin Alm Kübler på Naturhistoriska riksmuseet som ansvarar för pollenmätningen i Stockholm, till Ekot.

I dag presenteras pollenprognoser dagligen av bland annat SMHI och i media. Mätningarna av pollen görs vid landets totalt 16 olika mätstationer. Stationerna har tre olika huvudmän: Göteborgs universitet, Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och ett privat bolag i Umeå. Det varierar lite hur verksamheten finansieras, på vissa håll bekostas mätstationerna av kommuner och landsting och i Stockholm hämtar Naturhistoriska sina pengar från statsanslag till själva museet.

Sedan tidigare har statskontoret rekommenderat regeringen att tillsätta en utredning för att komma fram till vem som ska ha det övergripande ansvaret för landets pollenmätningar, enligt Ekot. Ulrik Lindgren, politiskt sakkunnig på socialdepartementet, säger till Ekot att ingenting händer i frågan.
– Nej, det är en rörig situation. Det är inte känt i dag vad regeringen och landstingen kommer att göra åt situationen.

Trots att många allergologer i dag avråder kortisonsprutor mot pollenallergi så erbjuder många vårdcentraler i Stockholm behandlingen. På sina hemsidor marknadsför många vårdcentraler injektioner med kortisonpreparatet Depo-Medrol. För ett par decennier sedan var denna behandlingsmetod vanlig men rekommenderas inte längre i förebyggande syfte.
– Det är en gammalmodig, dåligt dokumenterad behandling med biverkningar, säger Lars Gottberg, överläkare vid allergimottagningen på Södersjukhuset i Stockholm, till Dagens Nyheter. 

Även verksamhetscheferna på flera av de vårdcentraler som erbjuder behandlingen medger att den är tveksam.
– Det blir ju lite mischmasch att blanda det med vaccinationer, om jag ska vara ärlig. En del patienter tycker att det är bekvämt med sprutan, men vi har alltmer övergått till tablettbehandling i stället, säger Jan Kolasa på Caremas vårdcentral i Lina hage i Södertälje.

Den långa vintern har förskjutit pollensäsongen något, men nu är den här. I Stockholm och Göteborg är det just nu höga halter av alm, medan björken har börjat göra sig påmind i södra delar av landet. Vanligtvis brukar den stora allergiexplosionen komma i slutet av april och början av maj, och det är när björkarna slår ut som pollenallergin slår till på bred front.
– Men det kan börja redan innan björkarna slår ut här i Sverige. Det kan komma björkpollen från kontinenten om det är kraftiga vindar, säger Peter Kondrup, meteorolog.

När björkblomningen börjar avta är det dags för nästa pollenattack, nämligen gräsblomningen. Denna blomning börjar på de flesta håll i juli och pågår hela augusti. Därefter kommer gråbo som vanligtvis växer längs promenad- och cykelvägar, det vill säga områden där vi människor gärna håller till.

En ny stor studie om pollen- och luftvägsallergi hos barn inleds nu för att se om piller eventuellt kan ersätta sprutvaccination. Vaccination med piller skulle innebära att fler barn kan vaccineras och förhoppningsvis skulle det kunna förhindra att barn senare i livet utvecklar astma.
– Om det visar sig att barn med lite mindre besvär som senare kanske kommer att utveckla besvär kan ha nytta av denna behandling så kan man ju tidigare gå in med behandling och på så sätt undvika en försämring i deras allergisjukdom, säger Hampus Kiotseridis, barnläkare på Skånes Universitetssjukhus i Malmö.  

Studien kommer att inledas samtidigt i flera europeiska länder och nio sjukhus i Sverige deltar. I dag lider omkring 200 000 barn av gräspollenallergi men det är endast de med de svåraste symtomen som erbjuds sprutvaccination.
– Barn med pollenallergi har mycket besvär från framför allt näsa och ögon, men också vet man att de är påverkade i sina lungor och många utvecklar så småningom också astma.

Tanken med den europeiska studien är att undersöka om pillervaccination kan stoppa den sjukdomsutveckling som läkarna kallar den allergiska marschen. Hampus Kiotseridis menar att pillret är effektivt och säkert, men påpekar samtidigt att man ännu inte vet så mycket om långtidseffekten. Men pillret har många fördelar jämfört med sprutor.
– Det är säkrare behandling med mindre risk för allvarliga biverkningar, dessutom är det ju betydligt enklare eftersom man kan göra detta hemma, säger Hampus Kiotseridis, barnläkare på Skånes Universitetssjukhus i Malmö.

På ett halvår har tre personer fått den ovanliga diagnosen köttallergi vid Södersjukhuset i Stockholm. Det är väldigt ovanligt med köttallergier i Sverige. Mellan åren 1998-2004 kunde Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg konstatera åtta fall och nu har tre fall hos vuxna noterats i Stockholm.
– Vi tycker det är märkligt, det kanske bara är en slump men kan möjligen vara en trend. Vi vill fortsätta att följa upp det här, jag tror att det finns ett väldigt stort mörkertal, säger mottagningens överläkare Lars Gottberg till TT. 

Patienterna som drabbats har beskrivit att de fick väldigt ont i magen samt nässelutslag bara några timmar efter att de ätit rött kött. Det är ännu okänt vad allergireaktionen beror på. I USA reagerade ett 20-tal patienter väldigt kraftigt flera timmar efter att de ätit rött kött. Och då visade utredningar att många bitits av fästingar och sandloppor.
– Forskare fann att de hade bildat väldigt speciella allergiska antikroppar, inte mot proteiner som är det vanliga utan mot kolhydrater som fastnar på köttet. De vill koppla ihop det med att det i saliven hos fästingar finns ett ämne som kroppen bildar allergiska antikroppar emot och som sedan reagera på köttet, säger Lars Gottberg.

Än så länge finns det dock ingenting som tyder på att patienterna i Stockholm ska ha blivit bitna av fästingar.
– Men vi vill förstås testa detta i ett land där så många blir fästingbitna. Det är möjligt att vi kan finna något där men just nu kan vi inte säga något om det, säger Gottberg.

Nästa steg är att ta speciella blodprover för att se om patienterna bär på den speciella typen av antikroppar och sedan testa att ge dem kött under kontrollerade former.
– Vår avsikt är att försöka bygga upp en utredningsavdelning för att bättre kunna utreda vuxna patienter med födoämnesallergi. Vi har begärt pengar från sjukhusledningen och från Astma- och Allergiförbundet och de är positiva till tanken, men säger att de inte har några pengar, säger Lars Gottberg.

Efter en kall och utdragen vinter kommer pollensäsongen något senare än vanligt. Men nu är det dags och den kan bli mer intensiv än den brukar, skriver Dagens Nyheter. Årligen drabbas omkring 1,5 miljoner svenskar av pollenallergi, enligt Astma- och allergiförbundet. De första pollenspåren brukar märkas i februari, då al och hassel blommar ut. Men nu har denna blomning förskjutits en månad.
– Det beror på den långa vintern som vi har haft, säger Kerstin Alm Kübler, pollenexpert och forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

Men som en följd av den utdragna vintern kan pollensäsongen tryckas ihop, vilket leder till den blir mer intensiv.
– Å ena sidan blir det en mer sammanhållen period med besvär för allergiker, å andra sidan har man ju sluppit dessa problem tidigare under året, säger Agneta Ekebom vid Naturhistoriska museets palynologiska laboratorium, till Dagens Nyheter.

Pollen kommer lätt att spridas med vinden och allergiska reaktioner kommer även att kunna uppstå när snön ligger kvar på marken.
– Man får inte låta sig luras. Lufttransporter av pollen är vanligt förekommande, och du får samma reaktion av pollen från Holland eller Tyskland som av den från Sverige, säger Kerstin Alm Kübler.

Efter al och hassel väntar sälg och vide. Därefter kommer en period med pollen från alm, björk och ek.

Behandling med östrogen ökar risken för kvinnor att drabbas av astma efter klimakteriet. Det konstaterar mexikanska och franska forskare som har gjort en prospektiv studie, med omkring 60 000 kvinnor som deltog i en fransk studie kallas E3N. Tidigare har epidemiologiska studier visat att det finns ett samband mellan astma och hormonersättningsterapi (HRT) för kvinnor i klimakteriet. Och nu har alltså forskare vid Instituto National de Salud Publica i Vernavaca i Mexico och Université Paris-Sud i Frankrike, följt ett stort antal kvinnor, som inte hade astma vid studiestarten, mellan 1990 och 2002. Kvinnorna fick svara på enkäter vartannat år och det forskarna kunde konstatera var att under uppföljningstiden insjuknade 569 kvinnor i astma.

Forskarnas analys tyder på att risken var ungefär 20 procent högre för kvinnor som nyligen fått hormonbehandling. Och den förhöjda risken var signifikant för kvinnor som enbart fick östrogen, och inget gulkroppshormon. Allra störst var risken för dem som aldrig hade rökt eller som var allergiska innan de fick astma. Forskarna bakom studien drar slutsatsen att östrogenbehandling var associerat till en ökad risk för kvinnor efter klimakteriet att insjukna i astma.

Två av tre nötallergiker kan äta nötter utan problem. Det menar svenska forskare som har prövat bättre tester. Ungefär en procent av befolkningen drabbas av allergi mot jordnötter och det upptäcks nästan alltid i barndomen. Denna allergi har haft speciella övertoner av skräck eftersom den i sällsynta fall kan resultera i svår allergisk chock och till och med dödsfall.

Nu visar däremot en av världens största studier av barnallergier som kallas Bamse och som leds av den svenske forskaren Magnus Wickman, professor vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm, att en stor del av nötallergiker faktiskt kan äta nötter.
– Flertalet av dem som fått veta att de är allergiska mot jordnötter och tvingats inrätta sitt liv efter detta tål visst att äta jordnötter och produkter som innehåller jordnötter, säger Magnus Wickman, till Svenska Dagbladet.

Enligt Magnus Wickman visar den nya kartläggningen att mer än två av tre som anses vara jordnötsallergiker enbart få lindriga eller inga symtom alls. Förklaringen kommer från ökade kunskaper om vilka ämnen som orsakar allergi hos jordnöttera i kombination med bättre tester för att skilja på dessa.
– Jordnötter innehåller fem kända allergen som ger upphov till allergiska reaktioner, förklarar Magnus Wickman. Vi har nu sett att speciellt ett av dessa ämnen liknar ett allergen som finns på björkpollen.

I praktiken innebär det att personer som är allergiska mot björkpolen även kan reagera mot det snarlika ämnet i jordnötterna i de vanliga allergitesterna. Men de får ändå få eller inga symtom alls när de äter jordnötter. De är alltså ”feldiagnostiserade”. Den här mekanismen kallas korsreaktion och har nu för första gången avslöjats av den svenska forskargruppen för den fruktade jordnötsallergin.

I dag visar allt mer forskning att levnadssättet i den utvecklade delen av världen kan vara orsaken till många av våra allvarliga sjukdomar. Och nu visar svenska forskare att även stroke kan kopplas till brister i vårt immunförsvar. Det är relativt vanligt med allergier, ms, reumatism, diabetes typ 1 och många andra sjukdomar i den rika delen av världen. Dessa typer av sjukdomar kopplas till problem med immunförsvaret. En trolig orsak till att vårt immunförsvar inte uppför sig som det ska kan bero på att vi lever så renligt att vi städar bort bakterier och parasiter från vår omgivning och mat. För första gången visar nu en grupp svenska forskare, vid Karolinska Institutet, att även stroke kan kopplas till brister i immunförsvaret.

Forskarna har specialstuderat 277 patienter som fått stroke, det vill säga en blodpropp i hjärnan, under en 13-årsperiod. När forskarna jämförde dessa patienter med andra individer som inte fått stroke upptäcktes en tydlig skillnad. De personer som hade låga nivåer av PC-antikroppar löpte en ökad risk att få stroke.
– Hos kvinnor innebar detta en tredubblad risk för stroke, berättar professor Johan Frostegård som lett studien.

Forskarnas teori till att människor i den utvecklade delen av världen har problem med immunförsvaret är att vi lever så renligt att vi inte tränar upp vårt immunförsvar på rätt sätt. Vårt moderna samhälle tar bort mycket av det som vanligtvis ska träna upp immunförsvaret vilket gör att vi slipper vissa sjukdomar, men drabbas av andra istället.
– I en annan tydligare studie jämförde vi en stor grupp svenskar med en motsvarande grupp människor från naturfolk på Nya Guinea. Då fann vi att befolkningen på Nya Guinea, till skillnad från svenskarna, inte hade några som helst problem med sina nivåer av PC-antikropparna, berättar Johan Frostegård till SVT. På Nya Guinea finns inga kända fall av stroke.