Vårdens råd om rökning skiljer sig mellan patienter

Det är viktigt att sjukdomsförebyggande åtgärder inom vården når rätt grupper i befolkningen för att kunna minska socioekonomiska skillnader i levnadsvanor och i längden även skillnader i hälsa i befolkningen.

Läs också: Skillnader i bemötande i vården 

Med anledning av detta studerades vilka som fått frågor och råd om rökvanor vid besök på vårdcentral och om det i sin tur skulle kunna förklara skillnader i rökvanor. Studien baseras på drygt 30 000 personer i åldern 16–84 år som besvarade en befolkningsenkät i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands eller Örebro län.

Läs också: Passiv rökning som att röka

Skillnader grupper emellan

Totalt 32 procent av dem som besökt vårdcentral under de senaste tre månaderna rapporterade att de blivit tillfrågade om sina rökvanor. 6 procent hade fått rådet att förändra sina rökvanor. Dagligrökare rapporterade i större utsträckning än icke-rökare att de fick frågor och, i synnerhet, råd om att förändra sina rökvanor.

Samtidigt sågs skillnader mellan olika grupper. Personer med kort utbildning fick råd i större utsträckning än personer med lång utbildning på grund av att rökning var vanligare bland dem. Förtidspensionärer och arbetslösa fick däremot mer sällan frågor om rökvanor än förvärvsarbetande även om de rökte mer. Kvinnor fick mer sällan frågor och råd än män.

Läs också: Rökning farligare för män än för kvinnor 

Behövs åtgärder för minskad rökning 

Eftersom studien baseras på läkares självrapporterade data måste resultaten tolkas med försiktighet. Slutsatserna blev dock att de som tillfrågas och i synnerhet får råd om att förändra sina rökvanor är huvudsak var de som behövde det mest. Men resultaten gav också indikation på att åtgärder för att minska rökning borde intensifieras vad gäller kvinnor.

Läs också: Passiv rökning ökar risken för diabetes