Du är här: Hem » Akne » Artiklar » Akne (finnar)

Akne (finnar)

Akne (finnar) är en mycket vanlig hudåkomma som drabbar nästan alla tidigt i puberteten. Akne beror på inflammation i talgkörtlarna som omger håren i ansiktet och på överkroppen.

Svårighetsgraden av akne tilltar och når ett maximum i övre tonåren, för att sedan avta hos de flesta och försvinna helt i 20-25-årsåldern. Nästan alla ungdomar får akne, varav 15-20 procent får svår akne. Vissa personer kan dock ha akneproblem ända upp i 40-årsåldern eller längre. I tonåren är akne vanligast hos män, men i vuxen ålder är akne vanligare hos kvinnor.

Symtom på akne

Bilden visar akne (finnar) på en kind.

Akne visar sig först som ömma, röda små knutor, som innehåller nedbrutet hudfett. Svår akne kan läka med ärrbildningar som följd, och dessa kan utan behandling vara kvar resten av livet. Akne kan vara psykiskt belastande och påverka ett normalt socialt liv – det finns dock bra behandling för de allra flesta.

Akne kan hos enstaka personer börja först i vuxenåldern och är då ibland svår att skilja från hudsjukdomen rosacea.

Hur uppstår akne?

Akne beror på ett komplext samspel av olika faktorer, inte minst genetiska faktorer spelar en viktig roll.

I puberteten ökar kroppens produktion av manligt könshormon (androgen) hos båda könen. Detta stimulerar talgkörtlarna till en ökad produktion av hudfett/talgsekret. Hos vissa personer är talgkörtlarna extremt känsliga för manligt könshormon, och dessa drabbas då av en svårare akne.

Samtidigt som produktionen av hudfett ökar kommer talgkörtlarnas utförselgångar att försnävas, så att hudfettet får svårt att komma ut, varvid inflammation/hudsvullnad uppstår.

Finnarna påverkas av den normalt förekommande bakterien Propionebakterium acnes, som lever av hudfett. Under nedbrytningen av hudfettet bildas avfallsprodukter och fettsyror som irriterar talgkörteln så att det uppstår inflammation/svullnad i huden.

Vad kan förvärra akne?

• Om man klämmer mycket på finnarna.

• Menstruation (vanligt med uppblossning framför allt före mens).

• Vissa läkemedel, framför allt starka kortisonkrämer/-tabletter och litium.

• Oljebaserad kosmetika.

• Hormonella störningar. Personer som tar anabola steroider kan få besvärlig akne. Vidare ska man fundera över hormonstörning hos kvinnor som plötsligt får akne i vuxen ålder och samtidigt får oregelbundna menstruationer.

Vad kan jag själv göra?

Tvätta ansiktet en till två gånger dagligen med en mild och hudvänlig tvål med pH omkring 6,5. Valet av rengöringsmedel är dock inte av stor betydelse och det finns ingen anledning att lägga ner stora pengar på detta.

Låt bli att klämma dina finnar, även om det kan vara nog så frestande. Det försämrar bara aknen.

Solljus lindrar akne för en tid, men kan inte hålla den borta. Alltför långvarig exponering av sol kan ge solskadad hud.

Undvik feta krämer och salvor, som kan täppa till hudens porer och förvärra aknen. Makeup, som inte består av feta krämer, går ofta bra att använda om man känner behov av att ”kamouflera” finnarna.

• Det finns inga vetenskapliga bevis för att vissa födoämnen ger akne, men är man övertygad om att ett bestämt livsmedel ger dig finnar, bör man givetvis undvika detta. På senare år har forskningen ändå pekat på att kosten inte helt kan negligeras vid akne, men det finns inte tillräckligt med kunskap för att rekommendera någon specifik diet.

• På apoteket finns receptfria aknemedel innehållande bensoylperoxid och/eller 2 % salicylsyra (övriga aknemedel är inte receptfria och saknar den vetenskapliga dokumentation som framför allt preparaten innehållande bensoylperoxid har). Man bör prova dem dagligen i sex till åtta veckor innan man avfärdar dem – det tar tid att få akne under kontroll.

• För skolungdomar kan första steget vara att uppsöka skolsköterska för att få råd.

När bör man söka läkare för sin akne?

• Om receptfria medel inte fungerar efter sex till åtta veckors användning.

• Om man har ärr i form av gropar eller hårda knutor. Rodnade eller brunpigmenterade fläckar, som ofta uppkommer efter att finnarna läkts, brukar däremot försvinna spontant efter några veckor-månader.

Vilka behandlingsmöjligheter finns mot akne?

Behandlingen kan vara medel som smörjs på huden eller tabletter, och riktar sig mot en eller flera av de faktorer som har betydelse för utvecklingen av akne: den ökade produktionen av hudfett, förträngning av talgkörtlarnas öppning, själva aknebakterien eller inflammationen i huden.


Observera att behandling av akne tar tid. Behandlingens effekt kan därför ses först efter sex till åtta veckor och i regel tar det ett par veckor innan man ens ser någon förbättring. Behandlingen kommer vanligtvis att fortsätta tills man växer ifrån problemet i tjugoårsåldern. Ofta räcker det med utvärtes behandling.

Utvärtes behandling mot akne

Grundbehandlingen vid all akne, framför allt om man har mycket pormaskar, är utvärtes A-vitaminsyra (Aberela®, Differin®). Dessa preparat får inte användas av gravida, eftersom A-vitamin är fosterskadande och preparaten rent teoretiskt kan tas upp i blodet och därmed ge fosterskador.

Vid övrig måttlig akne, som inte domineras av pormaskar, finns det även andra utvärtes medel som kan provas, till exempel bensoylperoxid (Basiron®/Brevoxyl®/Stioxyl®), azelainsyra (Skinoren®, kräm)/Finacea®, gel) samt Epiduo® (bensoylperoxid och utvärtes A-vitaminsyra), Duac® (bensoylperoxid och klindamycin), och Acnatac® (klindamycin och tretinoin).

Klindamycin (Dalacin®, antibiotikaliniment) ska inte användas ensamt, utan alltid i kombination med bensoylperoxid, vilket minskar risken för att bakterierna blir motståndskraftiga mot antibiotika.

Tablettbehandling mot akne

Kvinnor som är besvärade av svår akne kan få hjälp av p-piller som innehåller anti-androgener. Mot svår akne kan det behövas långtidsbehandling (tre månader) med vissa antibiotika (vanligen tetracykliner), som – på grund av att det finns risk för utveckling av antibiotikaresistens hos aknebakterien – alltid ska kombineras med utvärtes aknemedel som inte innehåller antibiotika. Antibiotika ska ges under sammanlagt högst två perioder à tre månader för att minska risken för resistensutveckling. Tetracykliner (Tetralysal®, Tetracyklin®, Oxytetral®) får inte användas mot slutet av graviditeten, av ammande kvinnor eller av barn under tolv år.

Vid svår akne med cystbildningar, eller där de ovan nämnda metoderna inte har haft effekt, kan hudläkaren behandla med Isotretinoin®, som är en A-vitaminsyra i tablettform. Isotretinoin® får inte användas av gravida, och kvinnor får endast ta preparatet om de använder ett säkert preventivmedel och får bli gravida först två månader efter upphörandet av behandlingen. Alla kvinnor med risk för att bli gravida ska samtycka till att använda två säkra preventivmedel inkluderande en barriärmetod en månad före behandlingen, under behandlingen plus två månader efter avslutad kur.

På grund av oron för fosterskador hos gravida kvinnor i behov av blodtransfusion får blod inte doneras under isotretinoinbehandlingen och en månad efter. Spermier hos isotretinoinbehandlade män påverkas inte. Endast hudläkare får förskriva preparatet på grund av risken för fosterskada (vilket även gäller för alla typer av A-vitaminer).

Man behandlar vanligen i cirka sex månader. En vanlig bieffekt av behandlingen är torr hud och torra slemhinnor. De flesta biverkningarna är tolerabla och reversibla (försvinner).

Det har florerat rykten om att preparatet skulle kunna ge depressioner, men dagens noggranna undersökningar talar emot detta. Tvärtemot finns det undersökningar, som visar att patienter med akne ofta är nedstämda och socialt hämmade, vilket lindras när deras akne läker ut. Trots nämnda biverkningar, får preparatet emellertid efter trettio års användning anses som säkert (förutom risken för fosterskada!) och effektivt mot akne.

Olika ”ljusbehandlingar” mot akne

Numera finns olika ”ljusbehandlingar” mot akne, i första hand intensivt blått ljus, laserterapi och så kallad PDT/fotodynamisk terapi. Dessa utövar sin effekt huvudsakligen mot aknebakterien Propionebacterium acne. I nuläget rekommenderar inte svensk hudläkarexpertis dessa ljusbehandlingar, eftersom effekten anses för klen i förhållande till insatsen och kostnaden – man överväger till och med om talgkörteln riskerar en obotlig skada, som skulle kunna innebära framtida problem.

Borttagning av akneärr

Om man har fått ärr (gropar/knutor) i ansiktet efter akne kan man eventuellt få dessa borttagna, till exempel med hjälp av slipning av huden (dermabrasio). Dessa behandlingar utförs med sliptrissa eller laser av plastikkirurg, öronläkare eller vissa hudläkare.

Är du sjukvårdspersonal?
Läs mer om akne på NetdoktorPro »
Visa ICD-10/diagnoskod för akne »

Uppdaterad den: 2015-03-05

Författare: Flemming Andersen, leg. läkare och Ulla Söderberg, specialistläkare

Uppdaterare: Cristina Oprica, överläkare och hudläkare, med. dr., Diagnostiskt Centrum Hud, Stockholm