Virus på balansnerven (Vestibularisneurit) är ett akut tillstånd med kraftig yrsel. Det beror på att signalerna från det ena balansorganet plötsligt inte når fram till hjärnan. Orsaken tros vara en försämring av balansnervens ledningsförmåga. En total blockering av nervens ledningsförmåga är sällsynt, men blockaden kan vara mer eller mindre uttalad. I regel är det bara balansnervens övre nervgren som skadas.
 
Effekterna av ett plötsligt bortfall av balanssignaler från ena sidan kan liknas vid en båt med dubbla propellrar.

Om varvtalet i den ena propellern plötsligt minskar kommer båten tappa sin raka kurs, få slagsida och gå i cirklar.

Vem drabbas och hur upplevs det?

Tillståndet tycks kunna drabba vem som helst, men sällan mer än en enda gång under livet.

För att förstå mekanismerna, som ger symtomen vid virus på balansnerven, kan man föreställa sig en båt med dubbla motorer. Så länge båda propellrarna snurrar lika fort kommer båten att hålla en rak kurs. Men om ena sidans propeller (ena sidans balansorgan) plötsligt minskar sitt varvtal (minskar sin funktion) kommer båten att tappa sin raka kurs och istället åka runt i en cirkel. Dessutom får båten slagsida åt den sämre propellerns sida. Då upplevs karusellyrsel som beror på att ögonmuskulatur och balansorgan är ihopkopplade.

Om balansimpulserna från t e x vänster balansorgan plötsligt minskar kommer ögonen att göra ofrivilliga små rörelser, s k nystagmus, åt den friska högra sidan. De flesta, men inte alla, med en plötslig signalminskning från vänster balansorgan får därför ett synintryck av att omvärlden roterar runt dem, från vänster till höger.

Orsak

Vad som orsakar tillståndet är inte känt. Det är inte heller fastställt var skadan egentligen är lokaliserad. Man tror att det rör sig om en inflammation i själva balansnerven eller också har nervcellerna i balansorganet skadats.

Vestibularisneurit förekommer oftare under vår och höst och flera studier pekar mot att förkylnings- och herpesvirus kan vara boven i dramat.

Symtom

Hur sjuk man blir beror troligen på en kombination av hur stor signalminskningen på den sjuka sidan är. Det beror också på vilka personliga och psykologiska resurser man har för att kunna hantera en sådan plötslig balansstörning. Har man en benägenhet för åksjuka eller ångest ökar invaliditeten tydligt.

De flesta insjuknar relativt plötsligt med en snabbt tilltagande känsla av kraftig karusellyrsel. Karusellkänslan är oavbruten och kan inte fås att stanna även om huvudet hålls helt stilla. Andra symtom är illamående med kräkningar, svårigheter att gå och stå upp utan stöd, uttalad matthet och svårigheter att fokusera blicken. Vid gångförsök kan man uppleva att man vill falla åt det sjuka örats sida.

I regel behöver man ligga till sängs i ett eller två dygn. Det brukar kännas bäst att ligga helt stilla med huvudet och att blunda.

Kraftig huvudvärk, förlamningar, känselbortfall, att se föremål dubbelt, svårigheter att tala eller svälja ingår inte vid vestibularisneurit. Inte heller förekommer lockkänsla, öronsus (tinnitus) eller hörselnedsättning i något öra.

Behandling

Utöver chocken över den totala balansförlusten har patienterna behov att få hjälp mot det kraftiga illamåendet, att ta sig till och från toaletten och att få vätska i kroppen. Ofta blir det därför aktuellt med en eller några dagar på sjukhus. Stolpiller mot illamåendet och vätska i form av dropp gör stor nytta i det akuta skedet.

Det brukar kännas skönt att få bekräftat att sjukdomar i hjärnan, t e x stroke, har uteslutits. En ny forskningsstudie talar för att behandling med kortisontabletter kan gynna läkningen.

Åksjukemedel dämpar signaleringen i bägge balansorganen och kan på sätt minska den relativa skevheten dem emellan. Åksjukemedel gör därför nytta under akutfasen, men bör sedan undvikas för att inte störa läkningen.

Den allra viktigaste behandlingen påbörjas så fort den akuta fasen på 1-2 dygn är över. Det brukar vara när den intensiva karusellkänslan avtagit. Nu gäller det nämligen att vänja hjärnan vid att hantera de ojämnlika signalerna från balansorganen. En justering och omorganisation av det komplexa balanssystemet blir också nödvändig. Denna process sker i viss mån automatiskt i centrala nervsystemet.

Var får man hjälp?

I många fall ger vestibularisneurit så påtagliga symtom att man söker sig till en akutmottagning. Här görs i regel en grov bedömning av lillhjärnans och hjärnstammens funktion och en undersökning av ögonens ofrivilliga rörelser (nystagmusanalys). Undersökningen görs i regel av en öronläkare. Man brukar då använda sig av speciella glasögon med tjocka linser eller en mörk mask med videokameror som filmar ögonen.

Sjukgymnaster känner till betydelsen av tidig rörelseaktivering och balansträning för att läka skadan så snabbt som möjligt. I de fall man skulle utveckla en mer än rimlig oro efter insjuknandet kan man söka hjälp hos sin husläkare eller hos en psykiater.

För att närmare reda ut oklara balanssymtom efter genomgången vestibularisneurit kan man vända sig till en yrselintresserad öronläkare. Om man närmare vill utreda funktionen i balansorganen kan man genomgå ett s k kaloriskt prov. Den undersökningen kan också ge ett mått på hur stor en eventuell skevhet mellan balansorganen är. På flera större sjukhus i Sverige finns numera särskilda yrsel- och balansmottagningar.

Hur kan tillståndet förbättras?

Hos mer än hälften av patienterna återkommer ledningsfunktionen i den skadade balansnerven fullständigt inom ett år.

Hos övriga kan funktionen i balansnerven förbättras mer eller mindre. Förbättringen av nervfunktionen spelar dock i regel inte någon roll för återgången till normalt liv. Hjärnan har nämligen resurser för att kompensera det minskade inflödet av balanssignaler från den sjuka sidan och finna nya strategier för att hantera ett skevt balanssystem.

Virus på balansnerven (Vestibularisneurit) kan användas som en utmärkt modell för att förstå även andra typer av yrselsjukdomar där ett sjukt balansorgan ger ifrån sig ojämna elektriska impulser. Dessutom har forskning kring vestibularisneurit ökat förståelsen för de komplexa och läkande mekanismer som vår anpassningsbara hjärna är utrustad med. Med hjälp av dessa mekanismer i det centrala nervsystemet finns nämligen förutsättningar för att inflödet av felaktiga och störda sinnesintryck kan kompenseras och läkas hos alla människor.

Samband med kristallsjuka

Många patienter klagar över sekundsnabba gungkänslor i anslutning till snabba huvudrörelser. Det beror på att balansorganen är olika starka och att hjärnan i vissa situationer inte är tillräckligt snabb för att kompensera för skillnaden. Vid små huvudrörelser hinner hjärnan med att räkna om signalerna, men inte när det går fort. Sådana symtom kan minskas med särskild träning av hjärnans uppkoppling mot ögonen och balansorganen.

Balansorganen består av tre båggångar och två hinnsäckar. En sådan hinnsäck blir troligen skadad i samband med vestibularisneurit. Många patienter som haft virus på balansnerven utvecklar nämligen skov av godartad lägesyrsel (kristallsjuka) efteråt. De besvären kan komma flera år efteråt.